Enligt Socialstyrelsen är depression en av de stora folksjukdomarna. Stress är det näst vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemet, enligt EU:s arbetsmiljöbyrå.
Samtidigt minskar möjligheten för patienter med stressrelaterade sjukdomar att få den vård de behöver.

Med Rehabgarantin, som började gälla från årsskiftet, är målet inte längre att patienterna ska bli friska – det räcker att de kan arbeta. Den politiska ledningen har valt att koncentrera sig på att minska sjukskrivningstalen, till skillnad från sjuktalen.
I början på 2000-talet gick Socialstyrelsen ut med att depressionssjukdom och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar – att allt fler behöver psykologhjälp. Samtidigt har den politiska retoriken under 2000-talet präglats av debatten om sjuka och sjukskrivningar och bekämpning av sjuktalen.

År 2003 kom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, med rapporten Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. Rapporten visar bland annat på statistik över diagnoser som ligger till grund för sjukskrivningar: de psykiatriska diagnoserna kommer på andra plats, efter problem med rygg, nacke, ben och armar, och har ökat i hela västvärlden.
Medan allt fler behöver kvalificerad psykologisk bedömning och diagnos så att rätt arbetsinsats – vård – ges, har Vårdval införts på prov i bland annat Västra Götaland, Region Skåne och Stockholms län. Och i februari beslutade riksdagen att systemet med Vårdval skall införas i hela landet från och med januari 2010.
I Stockholms län, som haft Vårdval på försök under 2008, har det fört med sig utförsäljning av primärvård och psykiatri.
Inom Psykologförbundet finns det nu en oro för att landstingets subventioner har betydelse för vilka yrkesgrupper som anställts i Husläkarverksamheten, den modell för privat primärvård som Stockholms läns landsting (SLL) har infört.

Ersättningen för psykologbesök för 2009 är densamma som för 2008, 600 kronor, oavsett besökstidens längd. Men en nyhet är att denna grundersättning inte bara utgår för psykologer, utan även för till exempel socionomer, psykoterapeuter och sjukvårdspersonal med viss utbildning i psykoterapi.
Dessa yrkesgrupper har lägre löner än psykologer och är därmed billigare att anställa.
Psykologförbundet välkomnar beslutet, men vill säkerställa att alla patienter ges lika vård på lika villkor oavsett var i landet de bor.
Förbundsordförande Lars Ahlin menar att friheten i fråga om ersättningsmodeller kan vara ett problem och tar besöks­ersättningen i Vårdval Stockholm som exempel. Enligt Ahlin har den inneburit ett problem när det gäller behandling, bland annat av psykolog, som tar längre tid per besök och därmed ökar personalkostnaden per besök.

Omorganisationen av den primära och subventionerade sjukvården har skett sedan EU:s arbetsmiljöbyrå lagt fram två rapporter, som visar att arbetsrelaterad stress är en av de största utmaningarna på arbetsmiljöområdet som man ställs inför i EU och antalet människor som lider av stressrelaterade tillstånd som orsakas eller förvärras av dålig arbetsmiljö troligen kommer att öka.

I januari 2008 lades en tredje rapport fram, i vilken man finner att stress är det näst vanligaste rapporterade arbetsrelaterade hälsoproblemet, och drabbar 22 procent av EU:s arbetstagare (2005). Enligt forskningen är mellan 50 och 60 procent av samtliga förlorade arbetsdagar stressrelaterade. År 2002 uppskattades den årliga ekonomiska kostnaden inom EU-15 för arbetsrelaterad stress till 20.000 miljoner euro.
Syftet med rapporten har varit att utforska de framväxande psykosociala riskerna. Den visar att det är arbetslivet – med nya former av anställningsavtal, otrygga anställningsförhållanden, högre arbetstakt, ökad mängd information, kränkningar på arbetsplatsen och dålig balans mellan arbete och privatliv – som leder till arbetsrelaterad stress och är farlig för arbetstagarnas hälsa.
I arbetsmiljöbyråns rapport finner man att ”denna utveckling av arbetsmiljön kräver ständig övervakning och förbättrade psykosociala arbetsmiljöer, för att arbeten av hög kvalitet ska skapas och arbetstagarnas goda allmäntillstånd ska bevaras”.
Den svenska regeringen har dock valt att gå en annan väg. År 2007 togs beslutet att minska anslaget till Arbetsmiljöverket med en tredjedel och ta bort 225 tjänster. Och sommaren 2007 lades Arbetslivsinstitutet (ALI) ner.
Endast ett år senare, i juni 2008, stod det klart att arbetsmiljöforskning var ett av de områden som drabbades särskilt genom nedläggningen av ALI. I samma rapport från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas) finner man att statens satsning på arbetslivsforskning både minskat och förändrats i sin helhet. Forskningen idag inriktas på att ta fram attraktiva produkter, till skillnad från tidigare arbetsmiljöforskning där syftet var att identifiera orsaker till arbetsskador och sjukdomar, men också till forskning som syftar till att ta fram tekniska lösningar på problemen.

Medan man från EU:s arbetsmiljöbyrå har rekommenderat skärpt bevakning av arbetsmiljön har den svenska regeringen – förra och nuvarande – tagit beslut som leder till sämre arbetsmiljö, färre arbetsmiljöinspektioner och lägre krav på arbetsgivarna, samt minskade anslag till forskningen om arbetsmiljö och hälsa.
Och trots att man konstaterat att antalet människor som lider av stressrelaterade tillstånd som orsakas eller förvärras av arbetsmiljön är stort, och troligen kommer att öka, föreskriver Rehab­garantin snabb återgång i arbete för sjukskrivna – utan att kräva att arbetsmiljön är hälsosam och dessutom utan försäkran om att patienten är frisk.
Med Rehabgarantin får landstingen genomföra rehabiliteringen antingen i egen regi, på vårdcentraler eller genom upphandling. Aktuella diagnoser vid psykisk ohälsa är lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stress. Ersättningen är 10.000 kronor per patient och behandling, vilket räcker till 10-15 besök hos en terapeut.

Psykologförbundet vill att regeringen ska ge landstingen pengar, så att vårdcentralerna kan anställa eller anlita tillräckligt många psykologer.
Men i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer förordar man kognitiv beteendeterapi, KBT, som enligt Socialstyrelsen har lika god effekt som läkemedel, men utan biverkningar. Psykologförbundet är dock skeptiskt till den forskning gällande KBT som Socialstyrelsen hänvisar till. Oavsett om Psykologförbundet har rätt eller inte om KBT som behandlingsinsats, kan det bli svårt att tillgodose behovet av KBT-utbildade terapeuter.
Målet med behandlingen ska vara snabb återgång i arbete, enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i december 2008. Det väcker etiska frågor kring vårdens uppgift och psykologens roll. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att hjälpa individen att återfå sin hälsa i första hand, inte sin arbetsförmåga. Med Rehabgarantin kan vården behöva agera tvärtom – inom de tidsramar som Rehabgarantin förordar ska patienten vara arbetsför.

Psykologförbundets ordförande har i mars månad skrivit ett brev till landets kommuner och landsting i vilket han inbjuder till samtal och frågar hur de planerar att tillgodose både tillgänglighet och kvalitet utan att patientsäkerheten sätts på spel. Det återstår att se vad Sveriges kommuner och landsting svarar på denna inbjudan.
Det återstår även att se om Psykologförbundet kommer att lyfta frågan till allmän debatt och peka på den omöjliga ekvation som psykologerna (och terapeuterna) står inför, att hjälpa patienten att bli frisk men enligt Rehabgarantin avsluta behandlingen när de folkvalda beslutat att patienten kan återgå till arbete.
Kommer de ansvariga inom vården att klargöra att varken de folkvalda eller ekonomin avgör när patienten är frisk? Kommer Socialstyrelsen att stå upp för vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen, som det står i deras uppdrag?
Kommer Arbetsmiljöverket att yrka på större anslag för att kunna följa EU:s arbetsmiljöbyrås rekommendationer och skärpa bevakningen av arbetsmiljön?

Gordana Malesevic