– Ofta räknar Migrationsverket på en schablon där ett ärende beräknas ta åtta timmar. Men det kan skilja väldigt mycket i tidsåtgång, säger Karin Gyllenring, jurist med inriktning på asylrätt.
Hon berättar att hon ofta arbetar mer än vad hon får betalt för.
– Vi som brinner för det här lägger ned vår fritid på jobbet. Samtidigt är det livsfarligt ur rättsäkerhetssynpunkt.

Hårdare regler för kostnader
Ett annat problem är att Migrationsverket har blivit restriktivare med att betala ut kostnader i förskott för tolk och läkarintyg. En tolk kostar ungefär 1.000 kronor i timmen. Hur mycket tolkhjälp som behövs varierar, men fyra timmar för en klient är inte ovanligt. För biträden med många asylärenden kan det snabbt bli stora summor.
– Risken är att den som inte kan eller vill ligga ute med pengar låter sin klient berätta på knagglig engelska.

Läkare arbetar gratis
Numera är också praxisen för läkarkostnader ändrad. För att Migrationsverket ska betala ett läkarintyg måste det anses ha haft betydelse för utgången i fallet. Det blir upp till juristen att chansa på att få betalt i efterskott. Trots att ett läkarintyg många gånger är avgörande för om en person får uppehållstillstånd. Enligt Karin Gyllenring löser det sig ofta ändå genom att många läkare är beredda att skriva ut intyg gratis.
Tidigare har jurister gått ut i medier och sagt att de slutar ta sig an asylärenden – de anser det vara ohållbart att inte få betalt för allt sitt arbete. Konsekvensen kan bli att det blir svårare att få tag på kompetenta jurister som offentliga ombud.

Anita Dorazio, från Flyktinggruppernas och asylrådens riksråd, bekräftar detta.
– Det finns många ambitiösa och duktiga jurister som slutar för att de inte längre orkar. Inte bara för att de inte får tillräckligt betalt, utan också för att det är ett väldigt tungt arbete. De slår hela tiden huvudet mot väggen, när det i praktiken nästan är omöjligt att få uppehållstillstånd.
Hon håller även med om att rättssäkerheten sätts ur spel för asylsökanden.
– En ansökan kräver att ombudet sätter sig in i både de allmänna förhållandena i det aktuella landet och de särskilda omständigheterna för det enskilda fallet, säger Dorazio. Ska det göras ordentligt tar det tid. Vi har sett många exempel på hur ombud i princip bara bytt ut namnet på sin klient i likadana handlingar.

Statusen borde höjas
Karin Gyllenring tror det är viktigt att höja statusen på asylrätt.
– Det är inte särskilt hippt att syssla med det här, konstaterar hon, ofta blir det något som advokatbyråer tar sig an för att få in extra pengar, utan att prioritera särskilt mycket.
Själv har hon däremot inga tankar på att ändra yrkesinriktning.
– Nej, det är det här jag vill arbeta med och är bra på. Jag har till viss del vuxit upp med de här frågorna, farmor flydde från Estland under andra världskriget.
Enligt Marie Andersson, pressansvarig på Migrationsverket, känner man till kritiken mot rutinerna, men än så länge tror hon inte det har blivit svårare att anlita ombud.
Hotas rättsäkerheten om ombud blir mer restriktiva med att anlita tolkhjälp eller åberopa läkarundersökningar?
– Det är förstås inte meningen. Visar det sig att det får den effekten får vi titta närmare på det.