Vilka är Reiwa Shinsengumi och partiledaren Tarō Yamamoto?
– Tarō Yamamoto började som skådespelare. Han hade en roll i kultfilmen Battle royale men blev aldrig någon stjärna. Han kom in i politiken som en del av antikärnkraftsrörelsen efter Fukushima-katastrofen 2011. Han valdes in i överhuset i det japanska parlamentet 2013 och satt där i sex år. 2019 valde han att inte ställa upp för omval i sin valkrets i Tokyo utan i stället grunda ett nytt parti. Han tog kontakt med en grupp statsvetare vid Kyoto-universitetet som specialiserat sig på västerländsk populistisk teori, och en ekonom som tillhör den så kallade MMT-skolan (teorin om att en stat som kontrollerar sin egen valuta inte kan bli bankrutt och därför inte behöver oroa sig för underskott, reds. anm.).
Finns det en inhemsk tradition av vänsterpopulism i Japan?
– Det är en vanlig föreställning att populismen är ny där, men jag tror det är ett misstag. Det beror främst på att forskning om populism i Japan började först runt millenieskiftet och då lånade teorier från väst. Men redan vid förra sekelskiftet fanns japanska intellektuella som var influerade av rysk landsbygdspopulism. Orsaken till att många tror att populism inte existerat under efterkrigstiden är förmodligen att det aldrig skett något maktskifte, Liberaldemokraterna (LDP) regerade under nästan hela perioden.
Andreas Eder-Ramsauer forskar om japansk vänsterpopulism vid Fria universitetet i Berlin.
Japan är känt för att ha världens största icke-regerande kommunistparti. Hur ser relationen mellan dem och Reiwa Shinsengumi ut?
– Kommunistpartiet är väldigt välorganiserat och är representerat i nästan varje kommun. De är också det största partiet räknat i medlemsantal och det enda partiet som kan ses som ett massparti nuförtiden. De har bildat en informell allians med Reiwa Shinsengumi och i viss mån det socialdemokratiska Socialistpartiet, vilket har fått regeringspartiet LDP och högern att varna för att oppositionen är kommunistisk. Kommunistpartiet lägger stor vikt vid jämställdhetsfrågor och står så klart för ekonomisk omfördelning.
Men om Reiwa Shinsengumis ekonomiska politik präglas av MMT, kan inte det leda till en konflikt med Kommunistpartiet?
– Yamamoto använder sig av MMT som ett sätt att rättfärdiga sin utgiftspolitik. Efter den kortlivade mitten-vänsterregeringen som satt mellan 2009 och 2012 fick vänstern stark kritik för att lova för mycket och inte kunna finansiera sina vallöften. Yamamoto vill visa att de nyliberala budgetreglerna är påhittade av regeringspartiet LDP och inte någon naturgiven lag.
Vilket västerländskt parti skulle du jämföra Reiwa Shinsengumi med?
– Det är svårt att bara jämföra dem med ett parti för det finns aspekter som påminner om olika partier. Yamamotos sätt att tala påminner ibland om den italienska Femstjärnerörelsens grundare Beppe Grillo. När han grundade partiet talade Yamamoto ofta om livets absurditet. Han höll presskonferenser på gatan och fick mycket uppmärksamhet. Pandemin gjorde att partiet förlorade mycket av sin medvind. Men Yamamoto har också ett stort nätverk som inkluderar de mer radikala delarna av det japanska samhället, så på det sättet påminner partiet mer om Podemos.
Många vänsterpopulistiska partier har ett symbolord eller en identitet som väljarna kan samlas runt. I Podemos fall var detta folket mot ”kasten” i etablissemanget. Vilken är Reiwa Shinsengumis motsvarighet?
– I regionalvalet 2019 talade Yamamoto ofta om ”det förtryckta folket”. Med det menade han inte bara ekonomiskt förtryckta människor utan alla som på olika sätt marginaliseras i det japanska samhället. Till exempel ställde de upp med en transperson som kandidat, och en annan kandidat var en ensamstående mamma som jobbade deltid och som använde begreppet ”ofrälse” för att beskriva sig. Partiet har också gjort en poäng av att ställa upp med funktionsnedsatta människor, varav två nu sitter i parlamentet. Alla dessa kunde samlas under parollen ”det förtryckta folket”. Yamamotos slogan är: ”Det vi inte har tillräckligt av i Japan är kärlek och pengar”. Det gör såväl den sociala isoleringen som prekariteten och den nyliberala åtstramningspolitiken till ett politiskt tema.
Hur tror du att det kommer att gå i valet?
– Det är nästan säkert att det borgerliga regeringspartiet LDP kommer att bilda ny regering. Socialistpartiet har sagt att de aldrig kommer att ge Kommunistpartiet något inflytande över regeringsmakten, vilket gör det väldigt osannolikt att en vänsterregering kommer bildas inom den närmaste tiden. Frågan är därför hur stor majoritet LDP kommer att vinna med.
