Vi reste med en internationell människorättsdelegation, med uppdrag att dokumentera läget för de mänskliga rättigheterna i Honduras efter statskuppen.
Delegationen kom till Tegucigalpa den 18 juli.
På Ciprodeh, Centrum för undersökning och främjande av mänskliga rättigheter, fick vi höra vittnesmål från journalister om övergrepp mot yttrande- och tryckfrihet. Jag fick lära mig ett nytt uttryck: militariserad redaktion.
David Romero, Radio Globo:
”När jag kom till radion klockan sex på kuppmorgonen, var radion redan militariserad. Jag fick veta att det var förbjudet att sända mot kuppen, de kallade det för kupp.
Klockan tio ringde en överste och förbjöd mig att tala om kupp, ingen kupp hade ägt rum, om jag fortsatte i samma stil skulle de deportera mig. Klockan 14 kom militären tillbaka, bultade på den låsta porten och uppmanade oss att sluta sända. Klockan 18 kom de igen och slog in porten. Jag sprang upp på taket och hoppade, skadade handen och foten. De andra tvingades lägga sig på golvet med en stövel på ryggen och en gevärspipa mot huvudet och skulle tvingas säga var jag befann mig. Det var mig, som redaktör och journalist, de var ute efter.
De slog sönder inredning och tog med sig utrustningen. Vi fortsatte sända från en mobil sändare.
På måndag ringde självaste kuppgeneralen, Vasquez, och hävdade återigen att ingen kupp ägt rum, det var bara ett presidentskifte, han sa åt mig att sänka tonläget för att undvika problem. De drog tillbaka soldaterna från stationen, men avbröt våra sändningar.
Militären slog av eltillförseln så fort vi nämnde Zelayas namn, eller återgav hans röst. Så är det fortfarande, men vi har ett reservaggregat för att kunna fortsätta.
Men det sker under ständiga hot och trakasserier.
Cataló Espinal, Canal 11:
En granat kastades in genom fönstret dagen innan kuppen, klockan 18.30. Det blev bara materiella skador, och vi tog det som en varning. Vi har vänt oss till journalistförbundet Colegio de periodismo, men där säger de ingenting. Vi har försökt bilda ett oberoende förbund men har inte lyckats.
Jhonny José Lagos, Libertador:
Om de är kapabla att kasta ut presidenten vad kan de då inte göra med oss?
I tre dagar rådde sändningsförbud, bara tecknade serier och Michael Jackson fick förekomma. Hemsidorna blockerades.
Vid tre tillfällen har CIA försökt infiltrera redaktionen. Vi har fått besök av tre individer med olika förevändningar för att komma in på redaktionen och komma åt våra datorer.
Journalister och deras familjer hotas med öden värre än döden. SMS på mobiltelefonerna hotar att de ska röva bort barnen. Reportrar utan gränser verkar inte ha upptäckt något av det som pågår.
Andre Molina, Radio Jutigalpa:
Klockan sex på morgonen kuppdagen utsattes sändaren för kulspruteeld genom fönstret.
Sändningarna avbröts av elavbrott men vi har solcellsreserver och kunde fortsätta sända.
Ägarens barn fick mordhot via mobiltelefonerna. Vi vågar inte låta våra barn gå ut längre, vad som helst kan hända.
Luis Galdames, Radio Globo:
Vi känner en förfärlig maktlöshet. Mordhoten strömmar in, de vet var vi bor, vilka skolor barnen går i.
Bolagsdirektörerna kallar sig civilsamhälle och skickar en grupp till Washington som företrädare för civilsamhället. Ferrari, Carlos Flores och Don Arevalo äger medierna.
Esdras Lopes, Canal 36:
Klockan halv sex på kuppdagen slog militären till på två ställen samtidigt, hos presidenten och hos Canal 36. Femton tungt beväpnade soldater tog sig in på stationen. De höll mina två söner och övrig personal – tre personer – instängda. Vi har allt dokumenterat via säkerhetskamerorna.
Militären ockuperade stationen i 100 timmar. Jag levde underjordiskt i sju dagar. Sedan tog militären sändarna, vi återfick dem senare efter en domstolsorder.
De flesta kanaler och hemsidor stängdes ner de första dagarna. Omvärlden borde inte bara koncentrera sig på deporteringen av presidenten, utan också på övergreppen mot yttrande- och tryckfriheten.
Undersökningsdomaren har begärt att få in våra band från säkerhetskamerorna som visar militärens intrång. Som om vi skulle ge ut dem, så att vittnena kan försvinna. Nu har överåklagaren beslutat att lägga ner fallet.
