Torsdagen den 3 september hölls det en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag mellan KD-politikerna och bröderna Michael och Magnus Oscarsson på ena sidan och biståndsminister Peter Eriksson (MP) på andra sidan. Det gällde det svenska biståndet till den palestinska myndigheten.

Debatten hade dock ett stort problem.

Sverige har inte längre något stöd avsatt till den palestinska myndigheten (PA).

Som vanligt när det gäller KD och Israel-Palestinafrågan är debattens särdrag att den baseras på oärlighet.

Den nya palestinska bistånds­strategin, antagen i år, omfattar 1,5 miljarder kronor varav 1,46 miljarder går via bistånds­myndigheten Sida. Pengarna kommer under en femårs­period att användas till olika projekt tillsammans med civil­samhället. Där ryms också projekt som genomförs tillsammans med den palestinska myndigheten. Men detta handlar just om projekt tillsammans med PA, och inget direkt stöd till PA:s budget. Och det finns naturligtvis inga biståndspengar avsatta till ”terrorlöner”, som bröderna Oscarsson hävdade.

Däremot stämmer det att det finns åtskilligt problem inom den palestinska myndigheten. De har inte haft något nationellt val sedan 2006. Den tillfälliga statsapparaten är korrupt. De bryter mot mänskliga rättigheter bland annat genom att tortera fångar.

Palestinsk public service-tv påstås enligt källor glorifiera våld och möjligen också uppmuntra till antisemitism. Men till skillnad från vad företrädare för KD påstår betalas det inte ut mer av ”terrorlöner” till dömda palestinska terrorister än vad svenska staten gör när de ombesörjer Rakhmat Akilov.

Grunden för kritiken är den fullständigt skeva utgångs­punkten. När KD-politiker debatterar Israel-Palestina­frågan utgår man ifrån att Israel skulle vara en välvillig demokrati medan Palestina är en terrorist­diktatur. Alltså anses Israel ha rätten till ”själv­försvar” medan Palestina är skyldiga att ha en ”demilitariserad” administration. Det heter att palestinier ”utför attacker” medan Israel ”ger respons”. Bosättar­våldet, bosättar­byggandet, hus­rivningarna, tortyren i militära anläggningar och den militära skrämsel­taktiken ses som preventiva och legitima anti­vålds­åtgärder. Att man förstör den ekonomiska infra­strukturen och stänger in folket i Gaza ses som rimliga skydds­åtgärder. Inte av FN, men av Israel och KD.

Eftersom det handlar om en pågående konflikt sker det självfallet en massa smutskastning. KD borde inte bidra till denna demonisering genom att till exempel förtala rörelsen för israelisk bojkott genom att försöka smeta antisemitism på den. Man drar liknelser till nazistiska bojkotter av judiska affärer när man i stället borde se det som en fredlig metod för att försöka få Israel att avsluta sin ockupation. Man drar Sida i smutsen eftersom de hänvisar till Palestinagrupperna, som i sin tur hänvisar till bojkottsrörelsen. Vad blir nästa steg? Att beskriva FN:s fördömanden av de olagliga bosättningarna som ”antisemitiska attacker mot judisk självständighet”?

Det finns flera problem. Ockupationen till exempel. Men tack och lov är inte det svenska biståndet till Palestina något av dem.