Minskade intäkter har gjort utländska företag och regeringar allt mer intresserade av överenskommelser med kinesiska bolag. Efter Kinas investeringar i olje- och gruvföretag kan europeiska biltillverkare stå på tur. Kina har motsvarande 18 triljoner kronor i utländska valutareserver som kan användas till lån eller direkta investeringar. Landet har under de senaste veckorna slutit flera avtal med oljeproducerande länder för att klara det egna energibehovet.
– Med den ekonomiska kris som förutspås sträcka sig över tre till fem år, väntar vi oss att ännu fler länder väljer att skriva liknande avtal med Kina, säger Wu Jiandong, energianalytiker i en intervju i magasinet China Reform.
De senaste fem veckorna har högt uppsatta kinesiska ledare slutit handelsavtal med Ryssland, Brasilien och Venezuela till ett värde av motsvarande 376 miljarder kronor.
Venezuela beviljades ett lån på motsvarande 55 miljarder kronor under den kinesiska vicepresidenten Xi Jinpings rundresa till oljeproducenter i Latinamerika i februari. Landet beslöt också att utöka oljeexporten till Kina.

Bilföretag på gång
Även Brasilien har erbjudits ett lån för att kunna garantera Kina en leverans av uppåt 160.000 fat olja per dag.
Ytterligare ett avtal har slutits med Ryssland. Landet ska exportera 15 miljoner ton olja per år under en tjugoårsperiod.
Kina har även gjort investeringar inom andra områden och slutit avtal med flera australiska gruvföretag, bland annat OZ Minerals som dragit på sig stora skulder.
– Nu kan europeiska och amerikanska bilföretag stå på tur, säger Li Caokui, chef för Centre for China in the World Economy på Tsinghua-universitetet i Peking.