I tisdags kom nyheten att det kinesiska telekombolaget Huawei stämmer Sverige vid en internationell skiljedomstol för att ha stängt ute företaget från utbyggnaden av det svenska 5G-nätet. Enligt en skrivelse från Huawei ställd till den svenska regeringen i fjol som Dagens Industri kommit över, åberopar man investeringsskyddsavtalet mellan Kina och Sverige från 1982, och som uppdaterades 2004. I avtalet finns en klausul om möjligheten att dra staten inför internationell domstol, ICSID, ifall förhandlingar mellan regeringarna misslyckas. Det har nu skett.
– Det ursprungliga skadeståndskravet på fem miljarder kronor för att ha utestängts från den svenska marknaden kan nu ha växt till så mycket som 20 miljarder. Det är fruktansvärda pengar om Sverige förlorar. Men det är även stora kostnader för advokatarvoden som vi skattebetalare får betala oavsett. Normalt tar liknande fall många år, säger Rikard Allvin, expert på handelsfrågor och författare till boken Frihandelns fångar till Flamman.
Allvin är kritisk mot Sveriges hållning när det gäller investeringsskyddsavtal, och menar att Sverige är ett av de få länder som inkluderar skiljedomstol med Kina i sina avtal.
– Det är inte så många länder som har med det med Kina. Problemet är att den här typen avtal begränsar statens möjlighet att förändra samhället i en annan politisk riktning. De cementerar en massa marknadsliberala principer. Det blir problematiskt i ljuset av klimatkrisen och klyftorna i samhället.
Rikard Allvin har granskat skiljedomstolarnas roll i den nyutkomna boken ”Frihandelns fångar” (Ordfront). Foto: Anna Drvnik.
Rikard Allvin menar att riskerna varit kända under åtminstone de senaste 15 åren. Men Sverige fortsätter att skriva under nya avtal och har behållit de gamla.
– Just att det blev säkerhetspolitik som ligger bakom den här stämningen var en slump, säger han.
Frågan om investerarskyddet har tidigare diskuterats i riksdagen under våren 2021 efter en interpellation av Jens Holm (V), som lyfte fram exemplet att bolaget Aurora Energy hotade med miljardstämning för att riksdagen röstat igenom ett förbud mot uranbrytning. I debatten försvarade den dåvarande energiministern Anders Ygeman (S) skiljedomsförfarandet med argumentet att det är ett ”enklare, snabbare och billigare sätt att få länders och staters villkor prövade”.
– De här investerartribunalerna är slutna processer utan allmän insyn. Det innebär att Sverige stäms på miljardbelopp av ett internationellt bolag och inte ens jag som politiker kan följa den här processen, säger Jens Holm när han nås av nyheten.
Vad kan göras för att vända utvecklingen?
– Ett första steg är att inte ingå nya avtal. Det som diskuterats framför allt är att EU ska lämna avtalen tillsammans. Men Sverige har motsatt sig det, säger Rikard Allvin.
Flamman har försökt nå handelsminister Anna Hallberg som via sin pressekreterare meddelar att ministern inte kommenterar pågående rättstvister.
