Förra veckan gick remisstiden ut för Stopplagen, som tar avstamp i en kompromiss mellan s, v och mp. De flesta remissinstanser är negativa till förslaget, att förbjuda ytterligare sjukhusdrift i vinstdrivande händer. Däremot görs tummen upp för principen att sätta ett golv – det dominerande sjukhuset i varje län ska vara offentligt drivet.
I den statliga utredningen diskuteras också fler driftsformer, exempelvis som Ersta sjukhus i Stockholm som drivs av en stiftelse utan vinstintresse.
Kommunal tror inte att sådant blir aktuellt för storsjukhusen. Det är ganska främmande i den svenska traditionen, och inget som skapas över en natt, säger Rolf Andersson, utredningschef på Kommunal.
De alternativ Kommunal rör sig mellan blir alltså i praktiken färre: offentligt eller vinstdrivande.
Folkhälsoinstitutet, en av få remissinstanser som går emot strömmen, vill att minst hälften av sjukhusen i ett landsting ska vara offentligt drivna. Kommunal sätter gränsen vid ett enda.
Kommunal är samtidigt, som de flesta remissinstanser, emot så kallad blandad finansiering.
I dag finns mycket få vinstdrivande sjukhus med offentlig finansiering. Vad skulle principen om ett offentligt drivet sjukhus i varje län betyda?
– Teoretiskt sett skulle det kunna handla om 40 sjukhus som skulle överföras i privat drift, säger Roger Molin, biträdande avdelningschef på Landstingsförbundets enhet för hälso- och äldrevård.
Eftersom Kommunal tycks utesluta mellanformer som möjligt alternativ, innebär detta att 40 privatiseringar skulle godtas?
– Vi har inte sagt så, säger Kommunals Rolf Andersson. Privata sjukhus ska vara ett komplement. Det viktiga är finansieringen och att vi fortsätter kämpa emot fler försäkringslösningar där folk kan köpa sig förbi kön.
Privata aktörer ska bara vara komplement, men kan samtidigt vara nyttiga.
– De kan till och med bidra med något, hitta effektivare lösningar som andra kan ta lärdom av, säger han.
Sådana effektivitetsresonemang, som kommer från fler än Kommunal, underkänns av Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren.
– Var finns stödet för sådana påståenden? Alla data säger motsatsen.
– Vinstdrivande sjukhus lyder under aktiebolagslagen, och ska ge sina ägare största möjliga vinst, fortsätter han.
Därmed kommer de att rikta in sig på sådan vård som är lönsam, och inte på exempelvis förebyggande arbete. Enligt Ågren är FHI:s remissvar ett av få som bygger på empiriska underlag.
”Det övervägande antalet väl genomförda vetenskapliga studier talar för att denna driftsform snarast bidrar till sämre vårdkvalitet och lägre överlevnad bland patienterna jämfört med icke vinstgivande privata sjukhus och offentligt drivna sjukhus”, skriver FHI, som tar fasta på erfarenheter från utlandet.
Rolf Andersson menar att detta inte är tillämpbart för Sverige.
– Den internationella hälsodebatten gäller något helt annat. Där har man också en annan finansiering, och ibland en fruktansvärd ineffektivitet.
Finns det några studier som då stödjer Kommunals tes?
– Rätt utformad kan konkurrens vara effektivitetsbefrämjande, det finns det mängder av studier på. Det behöver inte vara privata aktörer, men vi har gott om exempel inom äldreomsorgen, där inom en och samma kommun kostnaderna kan skilja upp till 40 procent.
Men något som säger detta om just privata sjukhus?
– Vi har inga sådana studier, det här är ett nytt fenomen i Sverige.