Enligt en skrivelse från i mitten av juni till SAC:s centralkommitté och arbetsutskott, som Flamman tagit del av råder oklarhet kring vad som händer med skadeståndet från Josefinakonflikten och hur pengarna ska fördelas.
”Det akuta läget är att är att pengarna från Josefina inte har fördelats till medlemmarna och att det finns planer på att använda tre fjärdedelar av skadeståndet (450.000 kr av 610.000) till helt andra saker till exempel en buss och en kamera”, skriver man bland annat. Skrivelsen är undertecknad en rad personer, aktiva i Stockholm LS och Papperslösagruppen. Tre av undertecknarna är tidigare arbetare på Josefina. Bland annat är man kritisk till att Josefinaarbetarna var i klar minoritet på mötet där man beslutade om hur pengarna skulle fördelas. Enligt skrivelsen bestod de av en femtedel av de närvarande.
SAC har under de senaste åren haft stora framgångar i arbetet med registermetoden. Enligt dem som arbetar med registret har SAC hittills inte förlorat en enda konflikt där registret tillämpats och man har lyckats få till stånd höga skadestånd. Samtidigt har registret debatterats inom förbundet och det har rått delade meningar om registret inom SAC. En av de saker som den aktuella skrivelsen berör är att det råder oklarhet kring om registret är en arbetsmetod eller en egen organisation. Registret är, enligt SAC en metod. Samtidigt har gruppen kring registret kallat till ett årsmöte i registrets namn, som senare blev inställt. Man är även kritisk till brist på insyn i registrets verksamhet och ekonomi.
Oprövad metod
SAC:s generalsekreterare Birgitta Nordmark kan till viss del förstå kritiken.
– Registret har jobbat lite spretigt, säger hon.
Anledningen, enligt henne, är att det inte använts i det fackliga arbetet på många år och att det därför inte finns någon riktig rutin kring hur man ska arbeta. Man har till viss mån fått pröva sig fram.
SAC:s centrala arbetsutskott har till följd av skrivelsen tillsatt en särskild grupp som har till uppgift att utreda kritiken och arbeta med frågorna. Två nya branschsyndikat, hotell- och restaurangsyndikatet och fastighetsanställdas syndikat har även bildats.
Birgitta Nordmark betonar att registret är en arbetsmetod och inte en egen organisation. Varje LS inom SAC är självbestämmande, därför har inte SAC centralt några synpunkter på vad ett LS beslutar att göra med de pengar man fått i skadestånd. Att man väljer att göra inköp till organisationen för en del av skadeståndet tycker hon inte behöver vara fel.
– Medlemmarna kan besluta att pengarna behövs till att göra inköp till deras LS. Om någon anser att man fått för lite i skadestånd ska man vända sig till sitt LS.
Vad är rimligt att tänka sig att en enskild person som berörts av en arbetsrättslig konflikt ska få i skadestånd?
– Det beror förstås på. Men man bör få ersättning för det man förlorat.
Tillbakavisar kritik
Ruben Tastas-Duque är en av dem som varit drivande bakom arbetet med registret. Han håller inte med om kritiken som uppkommit kring Josefinakonflikten eller att det skulle finnas oklarheter kring registerverksamhetens ekonomi.
– Beslutet om vad skadeståndet ska användas till har fattats helt öppet på ett medlemsmöte.
Hur många deltog på mötet?
– Runt 30 personer.
Enligt Ruben Tastas-Duque är majoriteten av de berörda medlemmarna nöjda med den fördelning av skadeståndet från Josefinakonflikten som beslutats om.
Bakgrund:
Registermetoden var vanlig under de första decennierna av 1900-talet. För ett par år sedan valde SAC att återuppta metoden, främst i arbetet med papperslösa arbetare.
