En enkätundersökning som Lärarförbundet gjort bland två tusen av sina medlemmar visar att sex av tio tillfrågade föredrar att deras lön bestäms i samtal med närmaste chefen. Det är en nästan fördubbling i stöd för det individuella systemet sedan 1999 då en undersökning gjord av Kommunförbundet visade att bara 36 procent stödde systemet, uppger Lärarnas tidning.
Jämfört med för fem år sedan är det också allt färre som upplever att deras lön ”inte alls” baseras på deras prestation. Mest utbredd är denna uppfattning bland lärarna i kommunal grundskola där drygt var fjärde instämde i påståendet.

På en skala från ett till fem får påståendet att ”Stora skillnader i prestation bör ge stora skillnader i lön” 3,6 där fem står för man instämmer helt och ett står för det rakt motsatta. Däremot finns desto större skepsis kring möjligheterna att faktiskt mäta arbetsresultatet.
Anmärkningsvärt är att 73 procent av lärarna under 30 år anser att det nya systemet är att föredra och bara 7 procent vill tillbaka till det gamla. Bland de äldre lärarna har den individuella lönesättningen dock inte blivit lika populär, även om majoriteten vill ha kvar det. Av lärarna över 51 år vill nästan var fjärde återgå till det gamla systemet, medan det dubbla antalet vill behålla det nuvarande.
Även Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz föredrar det nuvarande systemet och tror att det kan komma att leda högre löner.
– Det behövs mer pengar i systemet. Vi kommer att kräva centrala konstruktioner som ger våra medlemmar bra förutsättningar att hävda sig i den lokala lönesättningen. Det är genom en väl fungerande individuell lönesättning som vi kan få ut mer, säger hon till Lärarnas tidning.