Vad var bakgrunden till protesterna?
– Det fanns starka krav på social rättvisa och politisk frihet. Klyftorna mellan fattiga och rika hade vuxit så mycket att folk var väldigt arga. Covid-19 förvärrade bara situationen. Protesterna började bland gruvarbetare i västra Kazakstan och spreds sedan till hela landet och förvandlades till en politisk rörelse. Nursultan Nazarbajev hade styrt i över 30 år. Så det har varit två maktöverlämningar. Den första ägde rum 2019. Det var en väldigt planerad överlämning, när Nazarbajev utsåg sin nära allierade Kasym-Zjomart Tokajev till efterträdare. Men i själva verket behöll Nazarbajev makten: han styrde det nationella säkerhetsrådet och regeringspartiet.
Det var främst bränsleprishöjningen som utlöste protesterna.
– Ja, de började som en reaktion på prishöjningarna på gas. Men vad många internationella medier missade var att protesterna hade börjat fyra månader tidigare, i september. Det var då priserna började höjas. Under hösten spred de sig från Mangghystaw-provinsen i västra Kazakstan till andra städer. Mangghystaw är rikare än många andra regioner eftersom det är där oljan utvinns. Arbetarna där har också varit underbetalda under en längre tid.
Vad har hänt sedan protesterna?
– När Nazarbajev avgick från säkerhetsrådet förra månaden var det hans andra maktöverlämning. Vi måste se händelserna i januari som början på post-Nazarbajev-eran. Han har nu avgått från alla uppdrag och hans släktingar har förlorat sina maktpositioner. Den gamla eliten håller på att försvinna.
– Tokajev har utlovat radikala reformer. Till exempel vill han upprätta så kallade ”folkfonder” som ska finansieras genom nya skatter på oligarker. Flera banker har blivit av med sitt statsstöd eftersom de användes för korruption. Men han sade också att Nazarbajev är en viktig person för Kazakstans självständighet. Detta är inte som [Nikita] Krustjovs vår, när han försökte förstöra Stalins personkult. Tokajev vill inte göra det. Och jag tror att det beror på att han var Nazarbajevs utsedda efterträdare. Så om han förstör hans arv underminerar han också sin egen politiska bas.
Hade inte demonstranterna mer långtgående mål än så?
– De använde slagordet ”ut med de gamla”, men det var främst riktat mot Nazarbajev. Huruvida det syftade på Tokajev är oklart. Men det fanns starka krav på samlingsfrihet. I Kazakstan måste man söka statligt tillstånd för varje demonstration. Det innebär att många som vill uttrycka sitt missnöje inte kan det. Demonstranterna ville också få det bättre socioekonomiskt. Många lever under fattigdomsgränsen, vilket inte syns i statistiken. Den beskriver många som egenanställda men det betyder i praktiken att de är arbetslösa.
Vad har hänt med dem som greps under protesterna?
– Repressionen har alltid varit hård. Men i januari var polisen inte förberedd på hur aggressiva protesterna blev. Flera generaler hade också sagt att de stödde upproret, det var därför som flera statliga byggnader inte hade säkrats. Många demonstranter hade rest hem från andra delar av landet. De visste vilka byggnader de skulle attackera. Men många var fredliga demonstranter som krävde reformer och flera av dem dog tyvärr.
– Regimen har försökt utmåla demonstranterna som utländska terrorister. De behövde en ursäkt för att kunna bjuda in ryska trupper. För utan en extern fara har regeringen inte rätt att bjuda in styrkor från en främmande makt. Jag vet inte hur många som är gripna. Detta pågår fortfarande, många saknar fortfarande släktingar.
Vad tror du hade hänt om de inte hade gjort det?
– Den ryska närvaron hade definitivt en stark påverkan. Det finns dock två problem med detta. Är det legitimt att ständigt be storebror skicka trupper? För det andra ser jag det som en gest mot Nazarbejv snarare än mot Tokajev, för Nazarbajev har en väldigt god relation med Vladimir Putin. Han är en av arkitekterna bakom den Eurasiatiska unionen, så det Ryssland gjorde var att visa honom sitt stöd. Budskapet är att om något händer så kommer Ryssland att hjälpa till. Det var också viktigt att de bara stannade i en vecka.
Kazakstans stora oljeintäkter har använts som förklaring till att ojämlikheten har ökat så mycket på senare år. Hur ser du på det?
– Oljesektorn är fortfarande en av de mest lukrativa, det är därifrån som oligarkernas pengarna kommer. De som arbetar i den tjänar mycket mer än andra. Men oljepriserna har sjunkit snabbt, och i och med att statsbudgeten är beroende av oljepriserna och andra naturresurser har det inneburit att folk har fått det mycket svårare. Tillgången till utbildning har försämrats, marknadspriserna på bostäder har gått upp, och folk har svårt att veta hur de ska hantera det.
Vad tror du kommer att hända framöver tror du?
– Tokajev sade efter protesterna att regeringen ska vara mer proaktiv och fördela resurser mer rättvist. Men frågan är om en person som representerar det gamla systemet kan bidra med en ny sorts tänkande. Kommer det inte bara att bli en fortsättning av korruptionen? Det är ännu för tidigt att säga. Men det står klart att folk är trötta på att inte ha någon röst. De vill kunna kritisera regimen utan att behöva göra det hemma över te som under den sovjetiska eran.
– En av de positiva trenderna är att folket i Almaty (Kazakstans största stad, reds. anm.) för två veckor sedan började protestera mot den nyligen tillsatta borgmästaren. De vill att det ska ske i fria val i stället. Det är nytt. Folk har också blivit mer kritiska mot tortyr och polisvåld. Regeringen har föreslagit att en staty till minne av protesterna ska uppföras i Almaty, men många menar att rörelsen inte har nått sitt mål än: ”låt oss förstå vad som har hänt och tvätta bort blodet från torgen i stället för att bygga nya monument”.
