1990 hade Schwarz-koncernen en omsättning på 290 miljarder kronor. I slutet av budgetåret 2005 låg omsättningen på nästan 4 biljoner kronor. Det är ett jättelikt språng framåt under en tämligen kort tidsperiod. De vinstgivande verksamheterna inom koncernen, vars central i det vackra Neckarsulm i södra Tyskland dikterar samtliga måltsättningar, har dock först nu hamnat i allmänhetens fokus.
I det här sammanhanget är det framför allt lågpriskedjan Lidl som har väckt häftig kritik i många länder i Europa för sin behandling av de anställda. Också små och mellanstora handlare har utsatts för allt hårdare tryck på grund av Lidls framfart.
Men det hindrar inte finansinstitutioner som International Finance Corporation (IFC), en dotter till Världsbanken, och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) från att finansiera Schwarzkoncernens expansion i östra Europa. Sedan år 2004 har den familjeägda koncernen fått låna nästan 2,6 miljarder kronor för sin expansion i framför allt Kroatien, Polen och Bulgarien.
Enligt långivarna är målet med finansieringen att bekämpa fattigdom. IFC:s uppdrag är enligt egen uppgift att ”främja hållbara privata investeringar i utvecklande länder och att hjälpa till att minska fattigdomen och att förbättra människornas levnadsvillkor”. Därför stödjs även Schwarz-koncernens expansion i mellersta, östra och sydöstra Europa.
Prickats för kränkning
Tittar man närmare på Världsbankens och systerorganisationens IFC:s policy så kan tvivel över deras hedersvärda målsättningar uppstå. I Bulgarien tvingades regeringen till exempel att höja elpriserna och IFC motsatte sig en löneförhöjning för de offentligt anställda. I Rumänien avfärdades en laglig minimilön på omkring 730 kronor i månaden.
Just IFC anklagades i december 2004 av över 200 föreningar från 53 länder, däribland Attac och Greenpeace, för att ha finansierat projekt som bidrar till miljöförstöring, ökad fattigdom och social orättvisa.
I Polen bidrog Världsbankens privata gren IFC sedan 2004 med 370 miljoner kronor i utvidgandet av Lidls och Kauflands butiksnät. Det är blygsamt jämfört med de 1,5 miljarder kronor som EBRD lånade ut till Schwarzkoncernens verksamhet i samma land. I Polen gav det hela upphov till många protester därför att Schwarz-koncernen har prickats av arbetsmiljöinspektionen för kränkningar av arbetsmiljöbestämmelser och personalens sociala rättigheter. Finansieringen stoppades dock inte. Och koncernen fick även 400 miljoner kronor för bygget av nya Kauflandbutiker i Bulgarien och 33 miljoner kronor för öppnandet av 17 Lidl-butiker i Kroatien. Sammanlagt blir det omkring 2,6 miljarder kronor för koncernen. Det är ett speciellt sätt att bekämpa fattigdom. Man får vara nyfiken på resultaten i de berörda länderna.
För övrigt så säger den schweiziska nationalekonomen David Bosshart att ”den som behärskar lånens spel, behärskar dagens kapitalism”. Han har tydligen rätt.
