Efter år av diskussion om lobbyismens påverkan på svensk politik tillsattes 2023 Insynskommittén, med uppgift att arbeta fram förslag för ”förstärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier”. 

I spetsen för kommittén finns Mats Melin, som i dag presenterar utredningen för justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I våra nordiska grannländer är det hittills bara Finland som infört sådan här lagstiftning

– Det finns rekommendationer från olika internationella organ om att Sverige på vissa områden bör förstärka insynen i hur partier finansieras, säger Gunnar Strömmer på pressträffen.

Mats Melin berättar att ett av dem är Europarådets anti-korruptionsorgan, och tillägger:

– Förutom det är det nog inte en speciellt vågad gissning att behovet av en översyn blev än mer påtagligt efter Kalla Faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar”. Tänker jag.

Det svenska lobbyregistret kommer vara tillgängligt för allmänheten på nätet, och skötas av Kammarkollegiet som också hanterar partifinansiering. De som förväntas rapportera är påverkansaktörerna.

–  Något som förvånade mig lite när vi undersökte detta var att kontakterna var såpass frekventa mellan sådana här externa aktörer och opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet, säger Mats Melin, och fortsätter:

– I våra nordiska grannländer är det hittills bara Finland som infört sådan här lagstiftning, och tämligen nyligen.

Finland blev 2024 det första nordiska landet att införa ett system där politikers kontakter med företag, lobby- och intresseorganisationer måste registreras. Jonna Carlsson är tillsynschef för det finska ”öppenhetsregistret”, som sköts av myndigheten Statens revisionsverk. 

– Vi har haft det nu i nästan ett och ett halvt år, men lagen har införts i många små steg, berättar hon för Flamman.

– Från och med första januari i år måste även ekonomisk data börja rapporteras in. Lobbyorganisationerna är de som rapporterar vilka politiker de kontaktar, och vad de diskuterat, förklarar hon.

Allt över fem ”kontakter” med parlamentariker, oavsett ämne och om det gäller mejl eller möten, räknas som tillräckligt mycket påverkan för att det ska behöva rapporteras i Finlands register. 

– Men de behöver inte rapportera vilka individuella lobbyister det gäller. Det är inte en ”kontaktdagbok”.

Max Andersson, chefredaktör för den lobbykritiska sajten Klägget, vet själv hur det är att bli uppvaktad av lobbyister. Tidigare var han själv politiker för Miljöpartiet i mer än tio år, både i riksdagen och Europaparlamentet.

Det är skillnad om en lobbyist skickar ett mejl eller har möten varje månad med en politiker

– Under den tiden hände det att jag fick frågor från lobbyister, och då var jag skyldig dem en gentjänst. Det visste de om, och det är så de jobbar, säger han.

Han pratar också om perioden då han väldigt ofta hade möten med European Blind Union, som han kampanjade tillsammans med för att förbättra tillgången till böcker för synskadade. 

– Det syntes också i min lobbyredovisning, och det spelar roll om den sortens relationer syns eller inte. De är vanliga, säger Max Andersson.

Han välkomnar förslaget om ett lobbyregister, och påpekar precis som utredaren att Sverige ligger efter jämförbara demokratier i regleringen av lobbyism.

– Så som det presenterats är det dock väldigt otillräckligt. Det är faktiskt skillnad om en lobbyist skickar ett mejl, eller har möten varje månad med en och samma politiker – det är information allmänheten borde ha tillgång till.

Klägget har tidigare rapporterat hur Allan Åberg, ordförande för PR-byråernas branschorganisation Precis låtit ”oroande nöjd” över att ha ”haft en bra dialog med” Insynskommitén. I en intervju med Dagens Opinion, knappt två månader tidigare, beskrev samma Åberg utredningen som ”fortsatt bekymmersam”. Han erkände också öppet att man jobbat på att ”lobba bort lobbyregistret”. 

Max Andersson är kritisk mot att kontakter bara ska redovisas en gång om året, och menar att det är för sällan för att media ska ha en chans att granska politikernas arbete i realtid. Även det finska kravet på ett halvår ser han som otillräckligt.

Jonna Carlson menar dels att rapportering en gång i halvåret är en ”robust” standard sett till internationella lobbyregister, men säger även att finsk media riktat samma kritik mot systemet som Max Andersson.

– Det finns en fördröjning, ibland på upp till åtta månader. Jag tycker frekvensen är en rimlig sak att kritisera, och något som troligen kommer att diskuteras i framtiden.

Insynskommiténs arbete har kantats av kontroverser. I januari gick huvudutredaren Mats Melin själv ut och kritiserade processen – i det fallet regeringens sista-minuten-krav på att delar av förslaget skulle reglera LO:s donationer till Socialdemokraterna, något han kallade “olyckligt”. 

En av de skarpare regleringar som utredningen presenterar under pressträffen är ett generellt förbud mot anonyma bidrag till partier, utan den beloppsgräns på 2 940 kronor som finns i dag, och med reglering som ska göra det svårt att kringgå lagen genom externa organisationer. 

Det finns massvis med lobbyism som går ut på att bevara ett status quo

Man vill även av säkerhetspolitiska skäl totalförbjuda utländska bidrag till partier och deras kandidater, och att partier tydligare ska redovisa kostnaden för sina valkampanjer.

– När man försökt påverka en finsk politiker ska man också skriva en kort text om vad påverkansförsöket handlade om. Man får ett hum om vad de försöker göra, säger Max Andersson.

Även det svenska systemet kommer att kräva någon slags förklaring av syftet med en kontakt. Andra delar av förslaget ser Kläggets chefredaktör på med besvikelse.

– Som att man bara ska behöva redovisa påverkansförsök för lagstiftning som är under beredning? Det finns massvis med lobbyism som går ut på att bevara ett status quo, få upp frågor på dagordningen, eller bygga långsiktiga relationer.

Jonna Carlson menar att det fortfarande är väldigt tidigt att säga vad för konkret inflytande registret haft på finsk politik.

– Enskilda ministrar har varit väldigt positiva. Tidningarna använder datan mycket, och på lång sikt tror jag att tio års data kommer ha ett stort inflytande. Lobbyisterna själva använder också datan jättemycket, för att analysera konkurrensen och mäta sitt egna påverkansavtryck. Det är ett bra redskap för alla i registret också, inklusive fackföreningar och stora arbetarorganisationer.

Vet vi vilka som lobbade fram Finlands lobbyregister?

– Ja, det skulle jag säga, skrattar Jonna Carlson.

– Arbetet gjordes väldigt transparent, och du kan fortfarande se online hur alla olika partier jobbade med det.

Flamman har sökt regeringens utredare Mats Melin och Precis.