Under morgonen den 22 mars ägde två explosioner rum på flygplatsen Zaventem utanför Bryssel och någon timme senare ytterligare en explosion i tunnelbanan nära EU-instiutionerna i centrala Bryssel. Det är givetvis en stor sorg för de som sörjer en mördad släkting, vän eller arbetskamrat. Det är också smärtsamt för att vi börjar bli vana vid den här typen av händelser. Bara under de senaste sex månaderna har vi bevittnat attentat i Paris, Beirut, Ankara, Istanbul, Jakarta och nu Bryssel.

Knappt två timmar efter attentatet mot Bryssel-flygplatsen kom en skriftlig kommentar från Stefan Löfven. ”Det är en attack mot det demokratiska Europa. Vi kommer aldrig att acceptera att terrorister angriper våra öppna samhällen.” Han sa vad som förväntas av honom, och vad många av hans kollegor också säger. Men man kan ju fråga sig om det där ”öppna samhällen” är en fras som alltid kommer att användas, oavsett hur våra samhällen ser ut? Statsministerns ord klingar fasansfullt illa med tanke på den politik som Stefan Löfven och hans regering nu för.

Regeringens omänskliga migrationspolitik, konfliktorienterade utrikes- och försvarspolitik, som inte verkar för att skapa nedrustning i Syrien-konflikten utan snarare bidrar till att föra oss närmare försvarsalliansen Nato. En politik som i ord tydligt skiljer ”oss” från terroristerna, men samtidigt sätter den grupp människor som nu flyr från terrorister av samma kaliber som de i Bryssel i en omänsklig situation där de inte får komma in i Europa utan snarare motas tillbaka till terroristernas armar.

För bara några dagar sedan slöts ett avtal mellan Turkiet och EU som nu skapar kaos i den grekiska ö-världen. Avtalet syftar till att sända tillbaka flyktingar från Grekland till Turkiet. Sveriges radio rapporterar om hur nyanlända flyktingar stängs in i fängelseliknande läger på den grekiska ön Lesbos, i väntan på att antingen skickas tillbaka till Turkiet eller få fortsätta sin resa genom Europa. FN:s flyktingorgan UNHCR drar sig ur hjälparbetet och vägrar stå för transporten till lägren.

Men man kan fråga sig om ”öppna samhällen” är en fras som kan användas, oavsett hur de ser ut?

Hyckleriet vet inga gränser. Det Stefan Lövfen kallar för ”våra öppna samhällen” är inte längre öppna. Det han kallar ”det demokratiska Europa” tar inte längre hänsyn till flyende människors demokratiska rättigheter. Stefan Löfven borde skämmas.