Så har en rad latinamerikanska bedömare sammanfattat besöket på Kuba från statschefen från världens nionde största ekonomi. El Nuevo Herald, den kubanska Miamimaffians språkrör i Miami, konstaterade surt att ”Lula avslutade sitt besök på Kuba utan att nämna gripandet av ett stort antal dissidenter och inte heller avrättningarna av de tre kidnapparna”.Lulas’ besök på Kuba hälsades dock som välkommet över hela Latinamerika och bromsar lite av besvikelsen från breda samhällssektorer mot Lula för att så få löften har uppfyllts under hans första år vid makten.

För USA och EU kunde den brasilianska statschefens besök inte ha kommit olägligare, och det är ett öppet förkastande av de allt mer aggresiva uttalandena om militär USA-intervention på Kuba som just Miamimaffian har begärt av Bush. Fidel Castro sa också vid Lulas återresa att Lulas besök var det bästa av de 20 besök Lula har gjort tidigare, men då i egenskap av vänster- och fackföreningsledare i Brasilien.
Ett stort antal projekt och industrikontrakt undertecknades med såväl den brasilianska staten som det stora uppbåd av brasilianska industriledare. Petrobras, ett av världens största och teknologiskt mest avancerade oljebolag, uppgav att det ska bidra till att sondera och exploatera Kubas oljetillgångar i Karibien. Även inom den kostsamma nickelindustrin på Kuba ska investeringar göras. På samma sätt ska sockerindustrin moderniseras med brasiliansk hjälp.
– Fyra hotell med 2 500 sängar ska byggas i samarbete med Kuba, förklarade det brasilianska utrikesministeriets Mario Vilalva, ansvarig för att marknadsföra brasilianska projekt. Sammanlagt undertecknades projekt för 200 miljoner dollar.

Kubas gamla skuld på cirka 40 miljoner dollar ska successivt avskrivas med en viss procent när kubanska produkter eller tjänster exporteras till Brasilien. Detta betraktas som en verkligt förmånlig och rättvis uppgörelse.
Lula anlände till Kuba från Mexiko och på en fråga om han skulle ta upp fängelsestraffen för de så kallade ”oberoende” journalisterna på Kuba, gjorde Lula klart för massmedia att ”jag uttalar mig inte om politiska interna förhållanden i andra nationer”. Gruppen ”journalister” som dömdes till fängelsestraff på Kuba avslöjades av det kubanska kontraspionaget som hade lyckats att infiltrera denna grupp.

Hans besök är egentligen det första av betydelse av en “västlig” statschef sedan Olof Palme besökte Kuba 1975. Men Lula har besökt Kuba och Fidel som ”goda vänner” nästan 20 gånger sedan 1980. Brasilien har aldrig ställt sig på samma sida som USA, inte ens under militärdiktaturen, 1964-1980. I stället för att delta i fördömanden av Kuba, har handelsrelationerna mellan de två länderna varit relativt goda.

För USA har de senaste valen i Latinamerika inneburit en ny huvudvärk. Det räckte med Chavez, som regerar ett av Latinamerikas och världens mest strategiska länder eftersom Venezuela förfogar över jättereserver i olja. Sedan valdes i oktober förra året Lula till Brasiliens president. Latinamerika skakar i dag av sociala konvulsioner, konsekvenser av den nyliberala ekonomiska modellen och i dess svagaste länk, Bolivia, har indianer, bönder och fackföreningar i praktiken tagit kontrollen över stora delar av landet sedan två veckor.

Parallellt pågår också intensiva försök från Chavez’ sida att skapa ett ”Petroamerika”, ett latinamerikanskt försök att skapa ett gemensamt energi- och oljebolag som kan stå emot giganterna från Mobil, Exxon, Shell och andra oljebolag som i nyliberalismens anda lägger under sig allt mer ekonomisk och därmed också politisk makt.

Lula å andra sidan har med stor framgång knutit flera betydelsefulla länder så som Argentina, Peru och naturligtvis Venezuela till den sydamerikanska handelsorganisationen Mercosur. Även detta är ett svårt bakslag för USA som försöker nykolonialisera kontinenten med sitt förslag till ALCA. Med besöket på Kuba visar Lula också att Kuba, trots att det är uteslutet från OAS sedan 40 år, är en medlem i den latinamerikanska familjen.