Nattens angrepp mot Venezuela och bortförande av presidenten strider tydligt mot folkrätten, säger professor Mark Klamberg. Nu vill Vänsterpartiet se ett tydligt fördömande av attackerna från den svenska regeringens sida.
I natt gick USA till anfall mot Venezuela, med bombangrepp mot militäranläggningar och flygplatser. En specialstyrka ska ha landat i staden och fört bort landets president Nicolás Maduro från landet. Nu kommer han att ställas inför rätta i USA, åtalad för bland annat ”narkotikaterrorism” och ”innehav av automatvapen”.
Det är stormaktens första direkta militära intervention i Latinamerika sedan 1989, då man tillfångatog Panamas ledare Manuel Noriega, som även han åtalades i USA för bland annat narkotikabrott.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Under eftermiddagen gick Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard ut med en skriftlig kommentar där hon skrev att Sverige och EU ”sedan tidigare konstaterat att Nicolás Maduro saknar legitimitet”.
Vi ser starka reaktioner från Danmark, som inser vad som kan hända med Grönland.
Samtidigt säger hon att alla stater har ett ”ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Att folkrätten respekteras är ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.”
Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, överraskades av nyheterna om USA:s angrepp.
– Vi visste att det fanns en risk att USA skulle attackera Venezuela. Men jag tycker ändå att det är en häpnadsväckande nyhet att Maduro kidnappats av USA.
Nu vill han att den svenska regeringen tar tydlig ställning mot attackerna.
– Här måste man i linje med internationell rätt fördöma USA:s folkrättsvidriga attack på Venezuela och vara tydliga med att man inte accepterar det, säger han, och fortsätter:
– Sedan behöver man se över relationerna med USA från Sveriges sida. Trump har visat att han inte bryr sig om internationell rätt. Vi ser starka reaktioner från Danmark, som inser vad som kan hända med Grönland.
Öppnar det här för andra faror?
– Ja, dels att USA agerar så här i fler länder. Men också att andra stormakter börjar prata om att man har rätt att agera inom sina intressesfärer. Det ser man i den internationella säkerhetsstrategin som nyligen släpptes från USA:s sida, där det tankegodset är tydligt utskrivet. Det kan bli liknande med Ryssland och Kina.
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, säger att USA:s agerande är ett tydligt övertramp mot internationell rätt.
– Att använda militära styrkor på ett annat lands territorium är en överträdelse av våldsförbudet, vilket normalt kallas aggression.
Han säger att USA med bortförandet av Maduro även bryter mot det så kallade interventionsförbudet, som förbjuder stater att lägga sig i andra staters interna angelägenheter.
– Här ändrar ju USA den politiska styrningen i ett annat land.
De senaste valen i Venezuela har ifrågasatts både inom landet och internationellt. Förändrar det läget folkrättsligt?
– Nej, det gör det inte. Det finns ingen folkrättslig grund eller undantag för våldsförbudet för att avsätta auktoritära ledare, så det förändrar ingenting.
Under de senaste åren har Internationella brottmålsdomstolen (ICC) efterlyst flera länders ledare för krigsbrott, bland annat Vladimir Putin och Benjamin Netanyahu. Mark Klamberg är dock osäker på om en liknande efterlysning kommer utfärdas mot Donald Trump eller USA:s ”krigsminister” Pete Hegseth vad gäller själva attacken mot Venezuela. Detta då varken USA eller Venezuela omfattas av de ändringar i ICC-stadgan vad gäller aggressionsbrottet som trädde ikraft 2017, med en rad nya förbehåll.
– De förbehåll som finns för aggressionsbrottet finns inte för krigsförbrytelser. Även om USA:s ledare gjort sig skyldiga till aggression kan ICC alltså inte göra någonting vad gäller just detta brott.
Däremot ser han att USA tidigare i konflikten med Venezuela kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott.
– Om vi går tillbaka några veckor har USA attackerat ett antal båtar för påstådd narkotikahandel. Det skulle kunna vara mord, för det finns ingen laglig grund. Det skulle kunna vara krigsbrott eller brott mot mänskligheten.
Han jämför med Filippinernas auktoritära president Rodrigo Duterte, som i dag sitter häktad i Haag misstänkt för brott mot mänskligheten efter utomrättsliga avrättningar av påstådda narkotikahandlare.
– Målet mot Duterte visar på att det skulle kunna vara ett brott mot mänskligheten.
Samtidigt säger han att det också är en politisk fråga.
– Skulle ICC våga ha en arresteringsorder mot Trump? Han försvårar redan nu för chefsåklagaren och de domare som hanterat ärendena med Netanyahu. De kan inte använda sina bankkonton. Det USA skulle kunna göra ytterligare är att utsätta hela domstolen för sanktioner. Då kan de inte betala löner, använda program från Microsoft eller ens köpa in toapapper.
Vad kan Sveriges regering göra för att markera mot USA:s brott mot folkrätten?
– Det mest likartade fallet är Panama 1989, så jag har tittat på hur omvärlden reagerade där. Det blev inget fördömande i FN:s säkerhetsråd, som USA har veto i, men däremot i FN:s generalförsamling.
– Det jag tror kommer hända är att länder som Kuba eller Colombia väcker en omröstning i FN:s generalförsamling. Då ställs frågan på sin spets för Sverige. Jag tror att Sverige och många EU-länder i så fall kommer att avstå från att rösta. De tycker nog att överträdelserna är olagliga och dåliga, men de värnar relationen till USA.
I dagens uttalande från EU:s utrikespolitiska representant Kaja Kallas undviker hon att fördöma angreppet, och skriver i stället att EU ”bevakar situationen” i Venezuela. Även Europarådets ordförande Ursula von der Leyen undviker att fördöma attackerna, och skriver i stället att EU stöttar en fredlig och demokratisk övergång. Håkan Svenneling är kritisk.
– Det är tydligt att Maduro inte vunnit de senaste valen, utan använt sig av valfusk. Men här kan vi se uttalanden som inte är så bra från EU:s sida, där man pekar på att man försökt få till ett regimskifte i strid med internationell rätt, säger han, och fortsätter:
Både Nobels och Fifas fredspris får så klart svarta fläckar på sig.
– Det här är en politisk kris som pågått i mer än sju år. Det bästa hade varit politiska dialoger om hur man kan återställa demokratin och välståndet i landet. Nu riskerar länderna i stället att dras in i en förödande våldsspiral.
USA har tidigare under konflikten med Venezuela fått stöd av oppositionspolitikern Maria Corina Machado, 2025 års mottagare av Nobels fredspris.
”Jag menar att han är en förkämpe för rättvisa i den här hemisfären”, sade hon nyligen i en intervju med amerikanska CBS.
Hon har än så länge inte kommenterat nattens angrepp mot hennes hemland. Håkan Svenneling menar dock att de kastar en skugga över Nobelkommittén, såväl som fotbollsfederationen Fifa som nyligen delade ut sitt nyinstiftade fredspris till Donald Trump.
– Både Nobels och Fifas fredspris får så klart svarta fläckar på sig när det visar sig att ingen av de här två aktörerna är särskilt fredliga, utan snarare beredda att stötta militärt våld för att nå sina politiska mål.
Flamman har sökt utrikesminister Maria Malmer Stenergard.
