Svenska regeringens pressträff om den ryska invasionen av Ukraina innehöll, utöver hårda fördömanden och nyheter om europeiska sanktioner, klargöranden om synen på militäralliansen Nato. Statsminister Magdalena Andersson kommenterade den debattartikel med krav på medlemskap som ett antal högt uppsatta militärer, ambassadörer och krigskorrespondenter nyligen publicerade på SvD Debatt.
– Jag har motsatt uppfattning. I ett sådant här läge är det viktigt att Sveriges sedan lång tid tillbaka etablerade säkerhetspolitiska linje ligger fast. Att vi är förutsägbara och tydliga med vår säkerhetspolitiska linje. Detta är inte ett tillfälle för någon form av wobblighet, sade statsministern.
Hon utvecklade senare resonemanget:
– Den säkerhetspolitiska linje som Sverige haft under lång tid har ju bevisligen gagnat Sverige och gjort att vi sluppit att vara med i krig under lång, lång, lång tid. Det ger vid handen att det finns en anledning att hålla kvar vid denna säkerhetspolitiska linje, utöver att det i det här läget är viktigt att ha en stabilitet, tydlighet, långsiktighet och förutsägbarhet gentemot omvärlden.
Andersson sade att Sverige är ”i ett annat läge än Ukraina” eftersom man som EU-medlem skyddas av en ”solidaritetsklausul” om att andra EU-länder inte ska förhålla sig passiva om ett medlemsland ”drabbas av kris eller krig”. Försvarsminister Peter Hultqvist fortsatte:
– Vår strategi är, ett, en uppgradering av svensk nationell militärförmåga. Där satsar vi på en ökning på 80 procent mellan 2014 och 2025. Vi har i dag en betydligt starkare försvarsmakt än 2014. Det andra benet är internationella samarbeten.
Han nämnde ”ett 20-tal” internationella samarbeten med bland annat Finland, Baltikum, Frankrike och USA. Även koordinering med NATO och övningsverksamhet med flera länder på svenskt territorium.
– Allt det här handlar om att bygga samordningsmöjligheter så att man kan samverka i en eventuell krissituation. De beslut som lösgör det fattas i så fall av regeringar som bestämmer sig för att samarbeta.
Statsministern fick också frågor om Sveriges agerande vid en eventuell flyktingkris. Hon har tidigare slagit fast att flyktingmottagandet då måste fördelas jämnare bland de europeiska länderna och att Sverige inte ska ta ett lika stort ensamt ansvar som under flyktingkrisen 2015. Under presskonferensen höll hon fast vid den linjen.
– Självklart ska Sverige ta ansvar i det här läget, som Sverige alltid gör. Sverige är ett land som på många olika sätt visar solidaritet med människor i andra länder. Bland annat genom vårt mycket omfattande ekonomiska stöd till Ukraina sedan lång tid tillbaka. Också via det stöd som vi skickar till EU. Sverige är också ett land som har visat stor solidaritet med människor som är på flykt genom att vi tagit emot många asylsökande till Sverige. Men det är också så att Sverige kan inte gång, på gång, på gång vara det land som tar det allra största ansvaret för människor på flykt. Givet att vi gjorde det 2015 så bör det den här gången vara en rimligare fördelning mellan EU:s länder så att andra länder också visar den typ av solidaritet som vi i Sverige har gjort.
På presskonferensen diskuterades också eventuell vapenexport. Peter Hultqvist återkom till att Försvarsdepartementet just nu behandlar Ukrainas förfrågan men ville inte svara på hur regeringen kommer göra. Magdalena Andersson och utrikesminister Ann Linde talade i stället om Sveriges ”omfattande” ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina.
– När vi tittar på stöd internationellt är olika länder duktiga på olika saker och har olika traditioner. Vi stödjer sedan tidigare Ukraina med minröjning, sjukvårdsmateriel och andra saker som vi är särskilt duktiga på, sade Andersson.
