Mauritius är världens största exportör av makaker för biomedicinsk forskning. Medan vissa ser dem som skadedjur höjer öns hinduer sina röster mot handeln.
Augusti 2024 i Port Louis, Mauritius huvudstad. Några bitar sockerrör ligger utspridda på den stekheta asfalten, tillsammans med en bit metallnät – resterna av en provisorisk fälla för vilda apor.
Några dagar tidigare hade Mansa Daby (bilden), grundare av organisationen Monkey massacre in Mauritius, som kampanjar mot uppfödning av långsvansade makaker på den östafrikanska ön, besökt platsen för att bekräfta att där fanns en fälla. Nu är hon tillbaka, efter ett tips om att den hade förstörts.
– Förra gången jag var här var den intakt och fullt fungerande, säger hon.
– Sådana här aggressiva reaktioner från lokalbefolkningen är rätt extrema, men det har hänt ett par gånger. Vissa människor har fått nog av de här fällorna, som ibland bara ligger några meter från deras trädgårdar.
Långsvansade makaker har fötts upp på Mauritius sedan 1980-talet, men sedan 2020 har branschen exploderat. Fram till dess var Kina världens största exportör av laboratorieapor, som är avgörande för forskning om virus och infektionssjukdomar. År 2018 exporterade Kina omkring 30 000 apor, främst till USA. Men under covid-19-pandemin beslutade Peking att förbehålla icke-mänskliga primater för den egna läkemedelsindustrin.
År 2023 hade Mauritius tagit över som världens största exportör och sålde 15 097 apor, fler än både Kambodja (13 305) och Vietnam (3 405). Eftersom tillgången på uppfödda djur inte räckte till skickades omkring 2 500 vildfångade apor till laboratorier samma år – trots att den långsvansade makaken finns med på Internationella naturvårdsunionens rödlista över hotade arter.
Sex mauritiska företag tjänar tillsammans över fyra miljarder rupier (787 miljoner kronor) om året på makakexport. Det är dock en liten del av öns BNP på 138 miljarder kronor, där turism och i ännu högre grad finansiella tjänster dominerar. Mauritius betraktas än i dag som ett skatteparadis.
Aphandeln strider mot religionen hos många av Mauritius 1,3 miljoner invånare. Poonam Ramrichia är en av dem som larmar Monkey massacre om fällor. Hon bor i Crève-Cœur, en liten by vid skogsbrynet.
– Inom hinduismen är apor heliga. Jag kunde inte vara tyst när jag hörde de stackars djuren skrika. De var fångade precis utanför mitt hus, säger hon.
Vid hennes ytterdörr står ett litet altare tillägnat apguden Hanuman.
Hinduismen utövas av hälften av befolkningen och är Mauritius största religion, före både kristendom och islam. Enligt Mansa Daby kontaktas organisationen ofta av hinduer som känner skuld över aphandeln och vill göra något.
– Utländska investerare i makakuppfödning underskattar hur viktig den mauritiska kulturen är, säger hon.
Hon syftar på det USA-baserade företaget Charles River Laboratories som är en av de största leverantörerna av försöksdjur globalt. I november 2023 köpte de upp Noveprim, en av öns två största uppfödare. Enligt Mansa Daby har Noveprim satt ut fler fällor sedan ägarbytet.
– Hanuman är den viktigaste guden för mauritiska hinduer, eller åtminstone den som dyrkas mest i hemmen. Han är en beskyddare som ger oss styrka att möta faror, sade Doorvasa Ramnaria, som är pandit, hinduisk präst.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Jag märker en växande oro och frustration. Tidigare var folk rädda för att tala om aphandeln, men det håller på att förändras.
Vid en hinduisk festival i mars 2024 fäste en grupp troende ett foto av en apa på Hanumans kanwar, en bambuställning med gudens avbild. Texten löd ”Snälla hjälp mig” – ett ovanligt budskap i sådana sammanhang.
Varifrån kommer det plötsliga uppvaknandet?
I mars 2023 upptäcktes 446 illegalt vildfångade makaker i ett övergivet lager i Port Louis. Enligt lokal media hölls de i små burar och var undernärda.
– Det här fyndet, tillsammans med internationella granskningar, väckte intresset för aphandeln. Våra filmer började plötsligt få mycket fler visningar, säger Mansa Daby.
– Ideella organisationer har dragit ihop demonstrationer som lockar hundratals deltagare. Det låter inte mycket, men i ett land utan protestvana är det anmärkningsvärt.
Det mauritiska civilsamhället har vaknat till liv de senaste åren. År 2020 upplevde Port Louis de största demonstrationerna sedan självständigheten 1968, då nära 100 000 personer tog till gatorna i protest mot hanteringen av landets värsta oljeutsläpp någonsin. Sedan dess har fler protester följt, bland annat mot misstänkt korruption och inskränkt pressfrihet, samtidigt som landet på senare år har förlorat sin regelbundna toppnotering som Afrikas mest demokratiska land hos Economist Intelligence Unit.
Makakernas sak har gynnats av denna ökade protestvilja, även om alla inte är överens. Aporna introducerades på ön nederländska bosättare i början av 1600-talet, troligen som husdjur. Utan naturliga fiender förökade de sig snabbt.
– Flera studier visar att de orsakar stora skador, säger ekologen Vincent Florens vid University of Mauritius.
– De påverkar bland annat den mauritiska flyghunden genom att äta frukten från skruvpalmen innan den mognar. De skadar även öns unika trädarter, som calvaria och mauritisk ebenholts. Tillsammans med råttor och invasiva växter bidrar de till avskogningen.
Regeringen hävdar att uppfödning är mer miljövänlig eftersom infångning för avel i stället skulle minska den vilda populationen. Mansa Daby reagerar starkt:
– Det är chockerande att privata företag framställs som naturvårdare, när deras enda syfte är att tjäna pengar.
Samtidigt gynnar fällor på privat mark bönder som saknar andra sätt att skydda sina grödor.
– Problemet drabbar alla jordbrukare nära skogarna. Makakerna äter allt, året runt. Vissa bönder har slagits ut, säger Kreepalloo Sunghoon från Small planters’ association.
Småbönder får betalt per infångad apa.
– Det är vinn-vinn, säger Nada Padayatchy, ansvarig för fällor och hållbarhet på Bioculture Mauritius, Noveprims största konkurrent.
Hon vill däremot inte avslöja hur stor vinst företaget plockar ut efter att de betalat ut böndernas andel.
Apuppfödning är vanligast i fattigare distrikt. Fackförhandlaren Ivor Tan Yan menar att företagen etablerar sig där arbetskraften är mest sårbar.
– Jag har mött arbetare som är helt beroende av sina arbetsgivare. Företagen placerar sig där utbildningsnivån är låg eller där det är långt till bra skolor.
Uppfödarna kan tjäna upp till 90 000 rupier om året, nästan dubbelt mot landets genomsnitt.
I november 2024 ledde ett kraftigt fall i köpkraft till nyval, där Labourpartiets Navin Ramgoolam tog hem segern. Hans hållning i frågan är ännu oklar.
Inom hinduismen är apor heliga. Jag kunde inte vara tyst när jag hörde de stackars djuren skrika.
Den tidigare regeringen som leddes av Militanta socialiströrelsen stödde däremot exporten. År 2016 kallade dåvarande jordbruksministern Mahen Seeruttun makaken ”en av de mest invasiva och destruktiva” främmande arterna och beskrev den som ”ett ekologiskt gissel som förstör jordbruk och biologisk mångfald”. Han framhöll också nyttan för internationell forskning, samt ekonomisk vinning för ön genom inflöde av utländsk valuta och jobbskapande, inte minst tack vare regeringens exportskatt på 738 kronor per långsvansad makak. 2022 blev han ekonomichef på Noveprim.
Den nuvarande jordbruksministern Arvin Boolell verkar däremot inställd på förändring.
– Att reglera användningen av våra makaker som försöksråttor är en prioritet, sade han vid USA:s ambassad den 17 september, utan att lämna några närmare detaljer.
Han har även föreslagit att amerikanska bolag ska bedriva forskning direkt på Mauritius för att undvika export och minska smittorisker. Därmed skulle USA få tillgång till labbdjur utan att påverkas av det kinesiska exportförbudet, samtidigt som hälsofarorna minimeras. Enligt en rapport från Peta har flera apor som importerats till USA av Charles River-laboratoriet testat positivt för tuberkulos.
– Med tanke på den genetiska likheten mellan apor och människor finns det en verklig risk för smittspridning. Faktum är att den är större än de påstådda hälsofördelarna för Mauritius folk, svarade Mansa Daby rapporten i L’Express den 15 juni.
Men hur tungt väger riskerna mot tillgången på laboratorieapor för forskning? Inom neurovetenskap och luftvägssjukdomar hårdnar konkurrensen mellan forskningens stormakter för varje dag. Och det är bara att titta på prisutvecklingen. Före pandemin kostade en primat mindre än 55 000 kronor. I dag ligger de på mellan 200 000 och 300 000.
Först publicerad i Le Monde diplomatique. Översättning: Leonidas Aretakis.
