Bok

Mao´s Great Famine  
Frank Dikötter.
Bloomsbury.

Det Stora Språnget 1958 – 1962 är en okänd del av Mao-Kinas historia. Massvälten är känd, men många har efterlyst bättre dokumentation. Nu med nyöppnade lokala och regionala partiarkiv pekar denna noggranna vetenskapliga undersökning på otroliga 45 miljoner döda!
Maos tanke var att med en enorm nationell ansträngning komma ikapp kapitalistländerna, och bli världssocialismens ledare. Landsbygden skulle industrialiseras via primitiva stålproducerande ugnar. Resultatet blev värdelöst stål och eftersatt jordbruk.

Bönderna pressades till enorma muskelbyggda dammar och bevattningsprojekt, som ofta misslyckades och störde vattenförsörjningen och den ekologiska balansen. Maos ”krig mot naturen” resulterade också i avskogning, försaltning, ökenutbredning, insektsinvasion, översvämning, jorderosion och förgiftning. En nyckfull och katastrofal jordbrukspolitik gick emot tusenåriga bondeerfarenheter.
Mao, partiet och landet fångades i sin propaganda och karriärsugna och/eller rädda partikadrer höjde produktionsmålen för att imponera på överordnade. Massarbetena fick matproduktionen att stagnera, men spannmål skulle ändå skickas till staten. Resultatet blev massvält som hölls hemlig, eftersom sanningssägare brännmärktes som ”reaktionära högerkonservativa antiparti-dåliga element”.
Mao vägrade höra sanningen. Först när hela samhället hotades av ekonomisk kollaps, social desintegration och moraliskt sammanbrott tvingade de andra partihöjdarna honom att avbryta den misslyckade och dödliga kampanjen (men fyra år senare kom han igång igen via kulturrevolutionen). Kejsardiktatorn Mao bär därför det tyngsta ansvaret för den människoskapade apokalypsen i Kina.

Partimedlemmar som inte var hårda nog gentemot bybor byttes ut mot brutalare typer. En total tvångskollektivisering av böndernas jord och egendomar genomfördes, mött av förtvivlat motstånd. Partikadrerna övergick till våld mot folket för att pressa upp produktionen till varje pris.
Bönderna svalt, frös, arbetades, misshandlades, torterades, levandebegravdes, våldtogs, matnekades, fördrevs, mördades och förnedrades till döds. Barn, sjuka, kvinnor och äldre sågs som mindre värda produktionsmässigt, fick mindre mat och dog först. Sjukdomar och kannibalism(!) bröt ut.
En fasansfull regim slutligen demaskerad alltså. Jag får en ångestklump i magen eftersom jag en gång trott på och försvarat ordförande Mao. Vad är min skuld?