14 personer dödades och över 120 skadades när en skåpbil körde in i en folkmassa på gågatan La Rambla i Barcelona i torsdags. Senare samma dag sköts fem män med självmordsvästar till döds i en stad strax söder om Barcelona efter att de kört in en skåpbil i en folkmassa och dödat en person. Ytterligare en man ska ha dött när han försökte förbereda en bomb i en annan katalansk stad. Två personer greps i samband med det första dådet men bilens förare lyckades fly. Han påträffades till slut efter en stor spaningsoperation i en stad söder om Barcelona i måndags och sköts till döds efter att han ska ha försökt spränga sig själv. Islamiska Staten tog på sig samtliga dåd.
I fredags dödades även två och åtta skadades när en man gick till attack med en kniv i centrala Åbo i Finland. Mannen tycks ha riktat in sig på kvinnor. Händelsen rubriceras som den första terrorattacken på finländskt territorium.
Gemensamt för attackerna, förutom att de utfördes med strategier som IS har rekommenderat sina anhängare att använda och som blivit allt vanligare på senare tid, är att gärningsmännen till stor del var från Marocko. I Spanien var sex av de 12 inblandade av marockanskt ursprung och i Finland var gärningsmannen en 18-årig asylsökande från Marocko.

Auktoritär monarki

Marocko har länge spelat en relativt undanskymd roll i den internationella politiken, trots de senaste årtiondenas omvälvningar i Nordafrika och Mellanöstern. Till skillnad från de andra nordafrikanska länderna är Marocko en arvsmonarki med få av de fri- och rättigheter som vanligtvis förknippas med moderna republiker. Kung Mohammed VI som har suttit vid makten sedan 1999 styr i princip landet på egen hand och har lyckats hålla sig kvar vid makten när grannländerna har skakats av revolutioner och inbördeskrig.
Under den arabiska våren 2011 och 2012 genomfördes demonstrationer i flera städer men kungen lyckades lugna dem genom att lätta något på det auktoritära styret och införa vissa reformer, bland annat genom att anta en ny grundlag och ge parlamentet ökade maktbefogenheter.

Landet plågas likt andra nordafrikanska länder av stagnerande ekonomi och hög arbetslöshet

Landet plågas likt andra nordafrikanska länder av stagnerande ekonomi och hög arbetslöshet samtidigt som befolkningen blir allt yngre. Precis som i grannländerna Algeriet och Tunisien sker också en stor utvandring. Omkring 5,6 miljoner marockaner beräknas i dag leva utomlands. Den största utvandringsvågen skedde under efterkrigstiden då många slog sig ned som gästarbetare i Europa. Över en och en halv miljon marockaner lever i dag Frankrike och nästan 800 000 beräknas leva i Spanien. Andra länder med betydande marockansk minoritet är Italien, Nederländerna, Belgien och Tyskland. I Israel lever dessutom omkring en halv miljon marockanska judar som tillhör den så kallade Mizrahi-gruppen som länge varit diskriminerad av Ashkenazi-judar av europeiskt ursprung.

Grogrund för terrorism

Inom diasporan, som ofta lever på samhällets botten, är fattigdomen utbredd. Många av gatubarnen som har kommit till Sverige på senare tid har till exempel ofta levt andra europeiska länder såsom Spanien. I de yngre generationerna som växt upp utanför Marocko kämpar många ofta med identitetsproblem då de varken känner sig hemma i sitt uppväxtland eller föräldrarnas hemland. Sådana miljöer har av många forskare länge framhållits som en särskilt god grogrund för extremism och värvning till olika terrorgrupper.
Al-Qaida har tidigare lyckats etablera sig på marockansk mark och utförde bland annat ett bombdåd i Marrakech 2011 som dödade 17 personer. Men landet har trots det varit relativt befriat från terrorism, bland annat på grund av den auktoritära statsapparatens övervakning. Sedan terrordådet 2003 då 12 självmordsbombare dödade 33 personer i Casablanca har landet satsat stora resurser på säkerhets- och underrättelsetjänsten. Förra året sade chefen för landets säkerhetstjänst att man lyckats avvärja 341 terrordåd sedan 2002 och sprängt 168 olika celler.

Stor export av jihadister

I och med Islamiska Statens framväxt har dock den islamiska terrorismen slagit rot inom delar av de yngre generationerna, och framförallt i den marockanska diasporan. Men den hårda kontrollen i hemlandet har gjort att de flesta har tvingats resa utomlands. När IS var som störst för omkring två år sedan beräknas över 1 600 marockaner ha rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till gruppen. Det är strax bakom Tunisien, som med sina 1 800 är den överlägset största exportören av jihadister per capita. Av dessa ska omkring 300 redan ha återvänt till Marocko. Enligt organisationen The Crisis Group ska omkring 2 000 män ur den marockanska diasporan också ha rest till Irak och Syrien från Europa sedan 2011. Flera av attentatsmännen i Paris 2015 och Bryssel 2016 var av marockanskt ursprung och så sent som i slutet av maj avslöjades ytterligare en IS-ansluten cell i den marockanska kuststaden Essaouira.
Tidigare samma månad avslöjade den marockanska säkerhetstjänsten en IS-cell i staden Tangier och den spanska enklaven Melilla. Denna ska ha varit en del av ett nätverk av marockanska IS-celler som är utspridda över Europa i bland annat Spanien, Frankrike, Tyskland, Belgien och Nederländerna. Enligt uppgifter ska cellen i Katalonien som utförde förra veckans dåd ha tagit varit en del av detta nätverk som kallar sig ”Islamiska Statens Vilâyet i Maghreb och Marocko”.

Vedergällningar

För den marockanska minoriteten i Spanien, som har fått det betydligt sämre ställt sedan den ekonomiska krisen bröt ut, lär förra veckans dåd inte göra situationen bättre. Sedan terrordådet 2004 då en al-Qaida-cell sprängde pendeltåg i Madrid och dödade 192 personer har gruppen har allt mer kommit att förknippas med islamisk terrorism och blivit allt mer utsatt. Samtidigt har liten en del av den yngre generationen radikaliserats på senare tid. Sedan 2013 har 178 personer arresterats i landet för kopplingar till terrorceller. Av dem är omkring 40 procent marockanska medborgare och 40 procent spanska.
Förra veckans dåd fick också snabbt konsekvenser. I fredags attackerades det marockanska konsulatet i den spanska staden Tarragona med röd färg och på stadens moské hade det klottrats ”Vais a morir putos moros” (ungefär ”ni ska dö era jävla morer/marockaner”). Risken är stor att dåden förra veckan får värre konsekvenser än så för den marockanska minoriteten, inte bara i Spanien.

Jonas Elvander

Utrikesredaktör och doktorand vid European University Institute i Florens.