”SL-kortet är för dyrt. Vi kräver billigare biljetter.”
Stockholmskampanjen ”Biljettstrejk 26” drar inte igång förrän efter nyår, men har redan fått över 1 500 underskrifter – som lovar att enbart köpa rabatterade biljetter hela januari 2026, som protest mot de höga priserna. Bakom initiativet står vänsterförbundet Allt åt alla, som beskriver sig som ett socialt fack.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– För oss ingår protesten i en lång tradition av kollektiv civil olydnad, säger medlemmen Ray Söderström, som jobbat med kampanjen.
– Många i Stockholm är helt beroende av att kunna åka med SL, och biljetterna blir bara dyrare och dyrare, precis som mat, kläder och allt annat. Vi vet att billigare kollektivtrafik är något görbart, även om vi på lång sikt så klart vill att det ska vara helt gratis att åka.
I januari 2025 höjdes priset för en ordinarie månadsbiljett i Stockholm från 1 020 kronor till 1 060 kronor, efter att året innan ha spräckt tusenkronorsgränsen. Att Göteborgs stad samtidigt tillkännagav en prissänkning med 140 kronor strödde extra salt i huvudstadsbornas sår.
Den som åker på ”fel” biljett, eller helt utan, riskerar en ”tilläggsavgift” på 1 850 kr – men ingen polisanmälan, så länge resenären inte försökt förfalska en biljett. SL bekräftar att det man bryter mot är bolagets ”allmänna köp- och resevillkor”. Allt åt alla skriver tydligt att de inte uppmanar till att göra något olagligt, och hänvisar till lagen från 1977 som SL följer.
– Men vi har en bötesfond, dit man swishar hundra spänn för att gå med, och hundra spänn till om man skulle få en bot. Då betalar Allt åt alla boten, berättar Ray Söderström.
Förbundet räknar med att gå runt ekonomiskt på kampanjen. Med ett särskilt fokus på kollektivtrafikfrågor i Stockholm sedan 2023, och expertkunskap från veteraner bakom den äldre gratisåkar-kampanjen Planka.nu, känner Ray Söderström att de står på fast mark – även om januari skulle bli massplankningens månad.
– Det är vårt hopp att vi ska bli väldigt många. Vi vill se en stor strejk, och känner oss trygga med att vi både har kapacitet och har gjort vår research.
Anna Sehlin (bilden), Vänsterpartiets regionråd i Stockholm, tycker personligen också att 1 060 kronor för en månadsbiljett är dyrt – men inte nödvändigtvis jämfört med andra regioner.
– Inte om man ser till utbudet, och därför vill jag vara lite försiktig med jämförelserna. En enkelbiljett är dyr att åka några tunnelbanestationer på, men räcker också från Hallstavik till Södertälje, säger hon, men tillägger:
– Jämför man däremot med Göteborgs eller Malmös lokaltrafik kan det tyckas lite dyrt.
Som regionpolitiker tycker hon ”såklart inte” att det är bra om resenärer plankar eller åker på fel biljett.
– Med det sagt har jag stor förståelse för att stockholmarna är frustrerade över priserna i kollektivtrafiken, säger Anna Sehlin.
I dag finansieras SL till hälften av biljettintäkter, och till hälften av skattepengar.
– Vi får intäkter från reklam också, men rätt lite, kanske 300 miljoner om året. Därför tycker vi egentligen inte alls vi borde ha det i kollektivtrafiken – i vården har vi liksom ingen reklam. I nästa års nya reklamavtal har vi åtminstone fått in ett förbud mot fossil- och spelreklam, berättar Anna Sehlin (V).
Ray Söderström från Allt åt alla hoppas att biljettstrejken ”blir ett såpass stort problem att den tvingar politikerna byta finansieringsstrategi”.
– Nolltaxa är vårt långsiktiga mål också, men för det hade vi behövt hjälp av staten, säger Anna Sehlin (V).
Även ”Sverigekortet” som både V och MP föreslagit – en månadsbiljett för hela landet på omkring 500 kronor, hälften så mycket som en av dagens månadsbiljetter i Stockholm – skulle vara en satsning regionerna inte helt kan bekosta själva, menar hon, även om hon samtidigt ser intressanta möjligheter i lösningar som ”regionala arbetsgivaravgifter” av fransk modell.
– Vi har alltid försökt få ned priserna så lågt som möjligt, och lyckats frysa priset på de rabatterade biljetterna i flera år [på 650 kronor]. Tyvärr fick vi också höja det ordinarie priset i två år, vilket berodde mycket på pandemin, förklarar Anna Sehlin (V).
Förutom de ”extremt stora” behoven i vården uppmanades bussresenärer att inte ”blippa” kortet längst fram i bussen för att skydda förarna från smitta, vilket tydligt syns i statistiken: 2020 åkte 12 procent av stockholmarna utan giltig biljett, jämfört med 1,8 procent 2024.
– Där skapades ett stort underskott vi var tvungna att fylla. Bara 84 procent av 2019 års SL-resenärer reser i dag, bland annat på grund av ökande hemarbete. Det betyder att vi inte har samma trängsel, men inte heller lika mycket intäkter, säger Anna Sehlin (V).
Flamman har sökt avgående trafikregionråd Anton Fendert (MP).