I rapporter om hög arbetsbelastning, brister i arbetsmiljön och psykisk och fysisk påfrestning är ofta vård- och omsorgsyrken överrepresenterade. Men trots det är det just den gruppen som toppar Jobbhälsoindex senaste statistik om hur meningsfullt man anser sitt arbete vara. En meningsfullhet som man från fackligt håll oroar sig för ska utnyttjas.
I förra veckan kom senaste rapporten från Jobbhälsoindex, som visar att var tionde anställd i Sverige inte anser sitt arbete vara meningsfullt. Men inom vård- och omsorgsarbete ligger motsvarande siffra på bara 4 procent. Omsorgsarbetarna, som i första hand består av undersköterskor, är den yrkesgrupp som har störst andel anställda som anser sig utföra ett meningsfullt arbete.
– Att arbeta och hjälpa människor mår de flesta av oss ganska bra av. Det är meningsfullt. Däremot kan arbetsförhållandena vara dåliga, men det påverkar inte att arbetet känns viktigt, säger Lars Hjalmarsson, ansvarig för Jobbhälsoindex.
Han berättar att i nästan all statistik som mäter stressnivåer, arbetsmiljö, ledning och möjlighet att påverka ligger omsorgspersonalen i botten. Att känslan av meningsfullhet i arbetet inte är beroende av arbetsvillkoren, utan kommer av mötet med brukare eller patienter, är en bild som också Ann Georgsson, ombudsman på Kommunals förhandlingsavdelning, kan bekräfta.
Alla dagar är inte en dans på rosor men det är just det som gör det, när du lyckas med svåra situationer blir du också stark i din yrkesroll
– Vi vet ju att Kommunals medlemmar skattar sitt arbete väldigt högt, för de har livsnödvändiga och avgörande arbeten. Meningsfullhet är där man kan göra skillnad i andra människors liv och ge andra högre livskvalitet. Alla dagar är inte en dans på rosor men det är just det som gör det, när du lyckas med svåra situationer blir du också stark i din yrkesroll, säger hon.
Facket har ett stort ansvar
Men Ann Georgsson anser också att känslan av meningsfullhet bland personalen möjliggör för arbetsgivare att utnyttja den. Att det blir enklare att pressa löner och höja arbetsbelastningen när man vet att personalen tycker att deras arbetsuppgifter är viktiga.
– När man har en otrolig drivkraft och vill göra gott är det så lätt att det utnyttjas och det måste det bli en förändring på. Att man får arbetsvillkor så att man faktiskt orkar jobba hela livet inom omsorg. Våra medlemmar har några av de högsta sjuktalen och högst ohälsa, det är så kontraproduktivt när så många brinner för att jobba inom branschen, säger hon.
Därför, menar Ann Georgsson, har facket ett stort ansvar i att driva på omsorgspersonalens arbetsmiljöfrågor. Eftersom medlemmarna enligt henne valt jobbet av vilja att göra det bättre för människor, är det viktigt att värna om den inre drivkraft de har, och se till att det inte blir destruktivt.
– Det är så lätt att göra våld på sig själv inom äldreomsorgen. Därför är det viktigt att man har möjlighet att prata om svåra situationer med kollegor och få handledning till exempel, för det kommer alltid uppstå knepiga situationer, säger hon.
Försämring över tid
Statistiken från Jobbhälsoindex har sedan 2007 mätt motivationen hos anställda. Sedan 2015 har frågan om meningsfullhet i arbetet ställts och utvecklingen talar enligt Lars Hjalmarsson sitt tydliga språk.
– Vi har sett en försämring över tid på flera områden. Snittet för att känna meningslöshet låg 2015 på 7 procent och nu på 10. Liknande försämring kan vi se i motivation och psykisk ohälsa. 2014 fick vi en så kraftig försämring att jag inte vågade gå ut med siffrorna för jag trodde att det blivit fel i våra databaser, men det har fortsatt på den nivån.
Försämringen i motivation och känslan av meningslöshet gäller samtliga yrkesgrupper, men inom vård och omsorg tror Ann Georgsson att det har att göra med försämrade arbetsvillkor.
– Det finns statistik på att man utför betydligt mer omsorg för mindre pengar i dag.
Man har infört massa tidssystem i äldreomsorgen som minskar handlingsutrymmet för de anställda att få tänka själv. Och bristen på kontinuitet, en tredjedel är visstidsanställda. Vad ger det för förutsättningar för mig att göra ett bra jobb? Man kan inte vara professionell och desto mindre motivation får man, säger hon.
För att värna om meningsfullheten som undersköterskorna och personalen inom vård- och omsorg känner i sitt arbete vill Ann Georgsson lägga tonvikt vid de anställdas förutsättningar att få stöd och uppbackning. Hon vill att politikerna ska stå till svars för kvaliteten inom omsorgen, i stället för att ansvaret läggs på individnivå.
– Det är ett komplext yrke som behöver tas på allvar med svåra jobb som kräver kunskap, kompetens och fortbildning. Men verksamheterna är underfinansierade och det är en otrolig förlust för hela samhället.
