Men bedömare
fruktar att åtgärderna endast är symboliska eftergifter, för att bryta den monarkistiska regimens internationella isolering.
Traditionellt är Nepal politiskt mycket nära knutet till den regionala supermakten Indien. Under det pågående inbördeskriget, har Indien erbjudit militär och ekonomisk hjälp till den nepalesiska statens krig mot den maoistiska gerillan. Indien har ett direkt intresse av de nepalesiska maoisterna besegras, då de nepalesiska maoisterna har ett nära samarbete med sina indiska bundsförvanter. Communist Party of India (Maoist) har gerillaenheter aktiva i områdena som gränsar till östra Nepal.

Indien bröt med kungen
Dessutom tror man att de nepalesiska maoisterna har väl etablerade kontakter med olika etniska milis- och terrorgrupper i nordöstra Indien.
Men statskuppen den 1 februari, då kungen satte konstitutionen åt sidan utsåg en regering med sig själv i spetsen, blev för mycket för den indiska regeringen. Det militära och ekonomiska stödet avbröts. Oppositionsledare på flykt undan kungens arresteringsorder sökte sig till Delhi, och etablerade sig där med den indiska regeringens godkännande. De diplomatiska relationer mellan länderna frystes.
Indien krävde ett återupprättande av den demokratiska processen, samtidigt som den nepalesiska regimen försökte damma av ett gammalt rojalistiskt trumfkort – antiindisk nationalism. Talesmän för den nepalesiska kungen har beskyllt Indien för inblandning i Nepals interna affärer.
Under det afro-asiatiska toppmötet i Bandung, höll dock den indiske premiärministern, Manmohan Singh, ett möte med kung Gyanendra. Mötet var det första mellan de båda ländernas regeringar sedan februarikuppen. Efter mötet hävdade kung Gyanendra att Indien lovat återuppta vapenleveranserna till den nepalesiska armén. Den indiska regeringens kommentarer efter mötet har varit vaga, men inkluderat krav på hävande av undantagstillståndet och frisläppande av politiska ledare.
Den främsta anledningen till den indiska regeringens svängning i Nepalfrågan är med stor sannolikhet inte relaterat till det maoistiska hotet, utan snarare en oro över hur ärkerivalen Kina stärkt sitt inflytande i Nepal. Då Indien och västmakterna avbröt sitt militära bistånd till Nepal, trädde Pakistan och Kina genast fram med löften om vapen och pengar till den nepalesiska monarkin. Indiens säkerhetsstrategi har, under hela dess självständiga existens, byggt på att använda det bergiga Nepal som en buffert mot Kina.
Men den indiska Nepalpolitiken har fått inrikes kritik, både från höger och vänster. Det hindunationalistiska högerpartiet BJP, som ledde den indiska regeringen fram till valet 2004, efterlyser ett tydligt och solidariskt stöd till regimen i Nepal.
Nepal är den enda kvarvarande hinduiska monarkin, och spelar en särskild roll i hindunationalisternas ideologiska medvetande. Yashwant Sinha, talesman för BJP och före detta utrikesminister, har krävt ett fullständigt återupprättande av det militära stödet till Nepal, med motiveringen att det var viktigare att garantera Indiens nationella säkerhet (en referens till samarbetet mellan indiska och nepalesiska maoistgrupper), än att stödja demokrati i andra länder.

Vapenleverans fördöms
Från den indiska vänstern hörs dock en diametralt motsatt stämma. Communist Party of India (marxist), det största vänsterpartiet i Indien och stödparti till den indiska regeringen, har högljutt fördömt återupptagandet av vapenleveranser till Nepal. Med stor sannolikhet är frisläppandet av CPN-UML:s (det största kommunistpartiet i Nepal) generalsekreterare M.K. Nepal, den 1 maj, tänkt som ett försök att blidka den indiska vänstern, en nödvändighet för att vapenleveranserna ska kunna börja rulla igen. Men många inom den demokratiska oppositionen ser med stora tvivel på regimens agerande. Trots det formella hävandet av undantagstillståndet, sitter många politiska ledare fängslade.
Samtidigt som M.K. Nepal släpptes, återhäktades en annan ledare för CPN-UML, Ishwor Pokharel. Under första maj besköts en studentmanifestation av militärer i Mahendranagar i västra Nepal. Tre studenter, aktivister inom CPN-UMLs studentförbund, skadades svårt. Dagen därefter stod skolor och universitet stängda runt om i landet, i protest mot skotten i Mahendranagar.