– Jag är säkert lite gammalmodig men jag tycker regler är till för att följas, var Magdalena Anderssons, ekonomisk talesperson, S, kommentar om LO:s förslag till det stimulanspaket som lades fram nyligen och som föreslog slopat överskottsmål.
– Målet har blivit en av politikens heliga trossatser. När beslutet om överskottsmålet togs var det viktigt att få Sverige på fötter. Nu är vi på fötter. Ska man sänka arbetslösheten måste man visa att man menar allvar, säger Kalle Olsson, ledarskribent på socialdemokratiska Länstidningen i Jämtland.
Han jämför överskottsmålet och arbetslösheten i dag med att ha en vattenläcka i sitt hus: Ingen som hade pengar skulle låta bli att laga den. Han är också rädd för att en hög arbetslöshet permanentas om varken den nuvarande regeringen eller en eventuell framtida socialdemokratisk regering vill göra nödvändiga satsningar.
Ohållbart
Socialdemokraterna har snarast riktat in sig på att anklaga regeringen för att vara oansvarig när Anders Borg i höstas meddelade att man kommer att missa överskottsmålet. Frågan Kalle Olsson ställer sig är vad som händer om Anders Borg i lagom tid före valet slopar överskottsmålet och presenterar ett rejält åtgärdspaket mot arbetslösheten. Då infinner sig i princip situationen att Socialdemokraterna kritiserar regeringen från höger.
– Man kan inte utesluta att Borg gör det. För ett parti som S som alltid satt jobben främst är det ohållbart.
Kalle Olsson tror att det finns en tendens att fastna i historiska erfarenheter, trots att forskningen säger något helt annat.
– Sveriges 90-talserfarenheter är som Tysklands 20-talserfarenheter av inflation. I Tyskland är det omöjligt att föreslå en något höjd inflation trots att seriösa ekonomer menar att man kan släppa på det.
Men på senare tid har opinionen börjat vända. Göran Persson, som var med och införde överskottsmålet på 90-talet, uttalade sig nyligen för ett slopande. Vänsterpartiet som länge varit kritiska räknade ändå med ett överskottsmål i sin höstbudget, men slopade det i vårbudgeten. Även i Europa hörs andra tongångar. Kanske för att många ute i Europa på närmare håll än i Sverige har sett hur sparivern drabbat de krisdrabbade länderna.
– Där tycker jag att socialdemokrater på en europeisk nivå har en bättre och mer progressiv hållning. Partiet går inte i takt med verkligheten som allt mer visar att vi inte kan svälta ut den som redan är hungrig, säger Kalle Olsson.
Den första maj lanserade LO ett stort åtgärdspaket som bland annat skulle ge 100 000 nya jobb.
Många av dem inom sektorer där det skulle behövas insatser antingen i dag eller inom en nära framtid: Den offentliga sektorn, byggande av infrastruktur och satsningar på järnvägar. Åtgärderna beräknas kosta ungefär 70 miljarder kronor och delar av det föreslås finansieras genom att slopa överskottsmålet de närmaste åren.
– Vi har en väldigt hög arbetslöshet i Sverige, där 400 000 eller åtta procent är arbetslösa. För att vända konjunkturen måste man ta till kraftfulla åtgärder, säger Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom som har varit med och tagit fram förslaget, till Flamman.
Åtstramande politik
Hon tror att Socialdemokraterna på sikt kommer att lätta på synen på överskottsmålet. Magdalena Andersson har sagt att det kan bli tal om att slopa överskottsmålet, men inte just nu. När det gäller regeringen påpekar hon att Anders Borg redan i dag tar lättare på överskottsmålet.
– Regeringen och Anders Borg står för överskottsmålet, men i praktiken är det inte riktigt där man hamnar.
Vad blir konsekvenserna på längre sikt om både Socialdemokraterna och den nuvarande regeringen skulle fortsätta hålla fast vid överskottsmålet?
– På kort sikt får vi en får vi en onödigt åtstramande politik. På lång sikt blir det egentligen samma sak. Vi kommer att få en väldigt liten offentlig skuld men på bekostnad av välfärden. Som om vi sparar en massa pengar men inte har så mycket reala tillgångar.
Överskottsmålet
Överskottsmålet innebär att en procent (tidigare två procent) av BNP ska gå till att betala av statsskulden. Målet instiftades av Socialdemokraterna under krisåren på 1990-talet. I dag motsvarar överskottsmålet cirka 30 miljarder kronor.