Det var, ur världsfredens synpunkt, en av de sämre valda tidpunkterna för en amerikansk ämbetsman att besöka Taiwan. Men Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus och högdjur inom det demokratiska partiet, valde förra tisdagen att som en del av sin rundresa i Ostasien bevärdiga ön med ett besök. Det var det första av en amerikansk ämbetsman på över 25 år.
Kina tolkade det hela som en signal om att USA:s regering vill stärka banden till ön och på sikt kanske till och med erkänna den som en självständig stat – något USA hittills har aktat sig noga för att göra sedan de lade fast sin Taiwan-politik för 43 år sedan. Kina svarade därför som väntat med det stormakter brukar göra i liknande situationer: militär symbolpolitik. Övningar genomfördes i över en veckas tid i sex zoner kring Taiwan, samtidigt som pansarvagnar ställdes upp längs kusten i Fujian-provinsen på andra sidan sundet och bilaterala möten med USA om militära och klimatpolitiska frågor har ställts in.
Men något som fick mindre uppmärksamhet var att Pelosis besök inte hade Vita husets fulla stöd. Samma dag som hon landade på ön publicerade hon en debattartikel i tidningen Washington Post, i vilken hon nämnde Kinas brott mot de mänskliga rättigheterna i Xinjiang, Tibet och Hongkong, samt Taiwans demokratiska tradition som skäl för sitt besök.
Men president Joe Biden uttryckte öppet sitt missnöje med talmannens besök på ön, som han beskrev som ”ingen bra idé”. Det var även den amerikanska militärens åsikt, enligt presidenten. Att två av de viktigaste representanterna för världens supermakt kan hamna i öppen konflikt på det sättet kan verka förvånande, men det har sina logiska orsaker.
– USA har ett presidentiellt system med en lagstiftande makt och en exekutiv makt som är åtskilda. Vita huset har ingen makt över representanthusets talman, säger Wei-Ting Yen, docent i statsvetenskap vid Franklin and Marshall College i USA och expert på Taiwan, till Flamman.
Hon menar att besöket i första hand handlar om Pelosis egna övertygelser och prioriteringar.
– Med tanke på Pelosis besök – dess längd, hennes tal och artikeln i Washington Post, och platserna hon valde att besöka – tror jag att hon ville besöka Taiwan för att visa sitt starka stöd för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.
Att Nancy Pelosi hade personliga skäl för sitt besök råder ingen tvekan om. Kina har länge varit ett viktigt tema i hennes politiska karriär. Hon besökte tillsammans med en grupp kongressledamöter Himmelska fridens torg i Peking så tidigt som 1991, bara två år efter massakern, och krävde då i intervjuer att landet respekterar mänskliga rättigheter. Sedan dess har frågan om mänskliga rättigheter i Kina stått högt upp på hennes agenda.
Den 82-åriga Pelosi närmar sig också slutet på sin karriär, en period då framgångsrika politiker brukar tänka på sitt eftermäle – något som också kan ha spelat in, enligt Wei-Ting Yen.
– Hon har en väldigt bra möjlighet att avgå som talman efter mellanårsvalet [i november], och jag tror att hon vill lämna ett gott eftermäle i fråga om mänskliga rättigheter, något hon känner starkt för.
Men det är inte bara representanthusets talman som har haft hög svansföring i Taiwan-frågan på sistone. Även Vita huset har gjort en rad utspel som lett till viss förvirring bland såväl diplomater som analytiker. Tidigare i våras sade president Biden på en presskonferens att USA är berett att gripa in militärt ifall Taiwan skulle hotas. Att så är fallet förmodas av alla parter, men det är inte del av USA:s officiella doktrin och det är något amerikanska presidenter aktar sig noga för att säga explicit. När Biden fick en följdfråga om huruvida han hade sagt fel upprepade han sitt svar.
Enligt Sarah Liu, som är Taiwan-expert vid Edinburgh universitet, bör Pelosis besök ses som en fortsättning på den ”vändning mot Asien” som USA inledde under Barack Obamas presidentskap.
– Besöket bör ses som fortsättningen på ett växande stöd från USA till Taiwan och mer generellt i den indo-pacifiska regionen. Med andra ord finns det inga pragmatiska orsaker till Pelosis besök – som hon också ägnade åt att träffa världens största producent av halvledare TMSC.
Just halvledarna är en viktig aspekt. Taiwan producerar en stor del av de hett eftertraktade kretskorten, som är en viktig komponent i de flesta elektroniska produkter. En het konflikt kring Taiwan skulle få snabba och allvarliga konsekvenser för USA:s, Kinas och resten av världens ekonomier, eftersom leveranserna av halvledare sannolikt skulle avstanna. Det är en orsak till att ett scenario liknande det i Ukraina inte är sannolikt i Taiwan, menar både Sarah Liu och Wei-Ting Yen.
– Taiwan skiljer sig från Ukraina i det att dess demokrati och ekonomi är mognare än Ukrainas. De har världens största halvledarproducent, som kan få hela världens ekonomi att avstanna om dess produktion bromsas, säger Sarah Liu.
Wei-Ting Yen tror inte heller att Kina kommer att försöka invadera Taiwan på samma sätt som Ryssland gjort i Ukraina, och menar att skillnaderna är större än likheterna mellan situationerna.
– Taiwan och Ukraina har några likheter: båda är små länder som ligger intill större aggressiva länder, och båda har utvecklat en stark nationell identitet och vill själva bestämma sin framtid. Men där slutar likheterna, säger hon och fortsätter:
– De är väldigt olika ifråga om deras geopolitiska och ekonomiska betydelse. Kina är USA:s huvudrival i det tjugoförsta århundradet, inte Ryssland. Taiwan är också en stor ekonomi, vilket Ukraina inte är. Jag tror inte det kommer att vara en liknande situation som den i Ukraina om en konflikt skulle uppstå i Taiwan.
Men även om en direkt invasionen inte är trolig är det tydligt att Kina har höjt insatserna, både retoriskt och fysiskt. Till exempel avfyrade man under veckan för första gången en raket som flög över hela Taiwan innan den landade i havet. Enligt Wei-Ting Yen kan Kinas aggressiva militära manövrar ses som ett sätt för landet att testa sina anfallsplaner i praktiken, även om en faktisk invasion fortfarande är osannolik.
– Det var väntat att Kina skulle genomföra militärövningar som ett sätt att protestera mot Pelosis besök. Det finns alltid en osäkerhetsaspekt, om ett misstag sker kan det leda till att konflikten eskaleras. Annars tror jag inte att Kina vill starta ett krig nu. Men övningarna ger Kina en bra möjlighet att testa sina planer, vilket kan ha en negativ påverkan på Taiwan på längre sikt.
Att Kinas reaktion var hätskare än vad många väntat sig märks inte minst på Vita husets retorik de senaste dagarna. Joe Biden har insisterat på att Pelosis besök ”inte betydde någonting” och utrikesdepartementet har försökt lugna situationen genom att tona ned besökets betydelse.
En möjlig orsak till att USA tagits på sängen är att flera delegationer med amerikanska ämbetsmän har besökt ön sedan den så kallade Taiwan Travel Act antogs 2018. Till exempel gjorde den republikanske senatorn Lindsey Graham det med en annan delegation från kongressen i april.
– Inget hände då. De ökade spänningarna nu är ett politiskt beslut av Kina, säger Wei-Ting Yen.
Pelosi är dock den högst uppsatta politikern som gjort slag i saken de senaste 25 åren, och hennes besök tillskrivs uppenbarligen en annan dignitet av Kina. Enligt Sarah Liu kan man därför vänta sig ytterligare reaktioner från Kina innan situationen lugnar sig.
– Kinas handlingar och reaktioner är väntade. Det vi kan vänta oss härnäst är att Kina bryter sina diplomatiska förbindelser med eller inför ekonomiska sanktioner mot länder som stödjer Taiwan. Kina kan också komma att ägna sig åt informationskrig och propaganda som en del av sin strategi. I förlängningen finns så klart också möjligheten att Kina tar över ön, även om sannolikheten för det inte är så stor just nu när Xi Jinping förbereder sig för sin tredje mandatperiod.
