– Tvärtemot lagstiftarens intentioner, har vi fått en återinstitutionalisering de senaste 25 åren, säger Bo Vinnerljung, professor på Socialstyrelsen, till DN. Det är en utveckling som är ovanlig internationellt.
Orsaken tros bland annat vara kraftig ökning av vinstdrivande verksamheter. Dessa marknadsför sig för att fylla sina platser.
– Vårdhemmen får upp till 4.000 kronor per barn och dygn, säger Birger Hjelm, ordförande i stödföreningen Samhällets styvbarn, till DN.
– Det är ”big business” som aldrig förr.
Det finns ingen övergripande bild av hur omhändertagna barn har det. Tillsynen brister i alla led, enligt docent Marie Sällnäs.

”Våldsam privatisering”
– Det har skett en våldsam privatisering som saknar motstycke inom exempelvis äldrevård, skola eller liknande, säger Sällnäs. Det har inneburit att väldigt många former av vård har uppstått utan att någon har överblick.
Sedan 1994 är Socialstyrelsen ansvarig myndighet för statistiken över socialtjänstens insatser för barn och unga. Statistiken innehåller de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt socialtjänstlagen (Sol) eller la­gen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
I statistiken ingår vård med placering utanför det egna hemmet, vård med placering enligt LVU och omedelbart omhändertagande enligt LVU.

Nära 30.000 i öppenvård
Under 2004 påbörjade ungefär 7.200 barn och unga heldygnsinsatser enligt Sol och/eller LVU. Av dem var cirka 4.900 barn och unga nytillkomna.
Drygt 20.200 barn och unga var någon gång under 2004 föremål för heldygnsinsatser. Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga.
Hem med särskild tillsyn enligt LVU, så kallade 12 § hem, var betydligt vanligare bland de barn och unga som var omedelbart omhändertagna enligt LVU än för dem som var placerade för vård.
Ungefär 28.600 barn och unga hade en eller flera av de redovisade öppenvårdsinsatserna. Öppenvårdsinsatser var vanligast bland 13–17-åringarna.