Det finns ett samband mellan privatiseringar och dödlighet i forna Sovjetunionen och Östeuropa. Det visar en forskningsrapport i den ansedda brittiska medicintidskriften The Lancet (2009/373) som studerat den så kallade ”övergångsperioden” 1990-2005.
Enligt rapporten medförde den snabba massprivatiseringen en betydande ökning av dödligheten bland vuxna. Mortaliteten ökade med drygt tolv procent, vilket motsvarar omkring en miljon för tidigt döda människor. Tidigare rapporter från FN och UNICEF talade om tio respektive tre miljoner döda.

Kortare medellivslängd
Värst var situationen i forna Sovjet där hälsovården var företagsbaserad. När många företag stängde som ett resultat av privatiseringar rasade hela sjukvårdssystemet, med ökad dödlighet som följd.
Arbetslöshet, social misär och framför allt hopplösheten som den nya situationen medförde för många ledde till depressioner, en kraftig ökning av självmord och tilltagande alkoholism. Mellan åren 1991 och 1994 sjönk medellivslängden i forna Sovjet med fem år.
I Central- och Östeuropa höll sig medellivslängden ungefär konstant, men sjönk relativt i förhållande till Väst.
I fråga om barndödlighet är sambandet än tydligare.
Det centrala är vad som händer med sjukvården. Ju snabbare och mer omfattande privatiseringar av sjukhus, vårdcentraler och andra hälsoinrättningar, desto sämre vårdkvalitet och minskad tillgänglighet.
En balanserande faktor tycks vara det som rapportförfattarna kallar ”socialt kapital”, definierat som medlemskap i minst en samhällsorganisation. Högt socialt kapital nivellerar privatiseringens negativa effekter.