För två veckor sedan berättade Flamman om hur Uppsalaföretaget Dynamic Solutions, och deras skyddsskola Dynsec, anordnat ett ”informationsmöte” på Försvarshögskolan. Det skedde utan skolans vetskap; två anställda släppte in dem trots skolans regler för lokaler.
– Ärendet kommer att gå vidare till personalansvarsnämnden för att hanteras där, säger Anneli Lindstedt, skolans informationschef, som intervjuat de två anställda.
Till Flamman sade då Dynamic Solutions vd Bo Roslund att man inte själva tagit upp frågan om Irak – det kom som följd av deltagarnas frågor. Men enligt Anneli Lindstedt ska en punkt med ungefärlig rubrik ”arbetsmöjligheter i Irak” ha funnits med på mötet.

I Irak uppskattas cirka 15 000 anställda finnas hos de olika privata kontraktorer, PMF, som på olika sätt arbetar åt den amerikanska militären, enligt Peter Singer, anställd på liberala tankesmedjan Brookings Institution och författare till boken Corporate Warriors.
Deras arbetsuppgifter ligger i utkanten av militärens ordinarie – att skydda konvojer och nyckelanläggningar (vilket också är vad Dynsecutbildaren Roland Vargöga uppgav att deras elever sysslar med i Irak).

Flera av de avslöjade tortyrskandalerna i Irak och Afghanistan har involverat PMF. Exempelvis anklagades det Virginiabaserade CACI ut i USA-militärens utredning kring Abu Ghraib.
Inom USA-militären finns ett stort missnöje över förekomsten av PMF. Dels eftersom de är kostnadsdrivande, dels eftersom det medföljer juridiska problem med ansvarsfördelning och –utkrävning, enligt Singer.

USA:s militär är dock tvungna att använda dem – man har annars inte tillräcklig personal till det ökande antalet uppdrag runt om i världen. Alternativet skulle vara att återinföra ”the draft”, värnplikten, vilken avskaffades under Vietnamkriget och anses politiskt omöjlig. Under presidentvalskampanjen upprepade GW Bush flera gånger löftet att inte införa ”the draft”.
Delar av USA:s militära personalförsörjning i Irak har fått lösas med att kalla in reservister ur främst nationalgardet, samt tvinga/locka de egna värvade soldaterna att stanna för en ny tjänstgöringsperiod.
Enligt Singer omsätter PMF cirka 100 miljarder årligen på global nivå, och fenomenet lär stanna. Efterfrågan är större än tillgången, vilket sätter PMF i en stark förhandlingsposition; också för att undvika att regleras hårdare i USA.
Deras folkrättsliga status är oklar, enligt Singer.

Enligt Ove Bring, professor i internationell rätt på Försvarshögskolan, finns ”inga folkrättsliga problem” med just Dynsecs verksamhet.
– Enligt FN finns det två lagliga parter i Irak – den multinationella koalitionen och Iraks interimsregering.
Och nuvarande PMF-verksamhet i Irak faller inte under definitionen (från 1977) i de internationella konventionerna om legoknektar.
Däremot kan, spekulerar Bring, Dynsecs verksamhet vara ett brott mot tolfte paragrafen i Brottsbalkens kapitel 19, som behandlar rikets säkerhet.
– Det blir en lämplighetsfråga om det är rätt att stödja koalitionen på detta sätt, säger Ove Bring, som menar att det är en politisk fråga.

Enligt paragrafen kan den som ”värvar folk till främmande krigstjänst eller därmed jämförlig tjänst” dömas till fängelse för olovlig värvning, om inte tillstånd först inhämtats från regeringen.
På regeringskansliet meddelar Catarina Wilhelmsson, pressekreterare på justitiedepartementet, att någon sådan ansökan inte inkommit från Dynsec. Och paragrafen har aldrig prövats, enligt Mikael Andersson, rättssakkunnig på försvarsdepartementet.

– Vad vi kunnat utröna har vi aldrig haft frågan uppe. Bestämmelsen har funnits med länge, sedan före den nuvarande regeringsformen, men har aldrig blivit tillämpad.
Men för att räknas som olovlig värvning, måste regeringen bedöma att verksamheten faller under paragrafens definitioner. Flamman har vid flera tillfällen sökt få besked från Utrikesdepartementet utan att i skrivande stund ha lyckats.
Sverige (och USA) har inte ratificerat 1989 års FN-konvention om legoknektar, då den inte ansågs i enlighet med svensk lag.