Socialdemokraternas repressiva moralism mot sjuka och arbetslösa är simpel symbolpolitik.
I förra veckan gick regeringen ut med beskedet att man ska öka kontrollerna av de som söker försörjningsstöd. Försörjningsstöd är alltså det ekonomiska bistånd som går att ansöka om hos socialtjänsten för den som inte kan försörja sig. Den skärpning som regeringen nu inför rör den kontroll som socialtjänsten kan göra för att fastställa huruvida arbetssökande som söker försörjningsstöd verkligen ”står till arbetsmarknadens förfogande”. Detta tillkännagivande gjorde regeringen två dagar efter att Sveriges Stadsmissioner slagit larm om allt fler svenskar lever i absolut fattigdom (SvD, 17/10, 2016).
Detta är alltså en skärpning av de redan väldigt långtgående kontroller som görs varje månad av de som söker försörjningsstöd, och de summor man kan spara in på dessa är, ur ett statsbudgetperspektiv, försumbara. För människorna som kan ”åka fast” i de nya kontrollerna handlar det dock om skillnaden mellan att kunna betala hyran eller inte. Förutom antalet i absolut fattigdom, så ökar även antalet hemlösa i Sverige, enligt Stockholms Stadsmissions årliga rapporter.
Alliansen tog makten 2006 bland annat genom ett aggressivt kampanjande om att jaga och sätta dit ”bidragsfuskare”. Deras år vid makten har ärrat den svenska välfärden och dess sociala skyddsnät, men även skapat ett samhällsklimat där utsatta människor bestraffas och klandras för bristerna i just den välfärd som politiken har nedmonterat. Man ska ha klart för sig att en anledning till att många söker försörjningsstöd är att de nekas andra ersättningar, på grund av åtstramningar av såväl a-kassorna som av sjukförsäkringarna.
Och vad gör den socialdemokratiskt ledda regeringen? Istället för att på riktigt ta ansvar för den svenska välfärden, och återskapa det system där vi som samhälle tar hand om varandra, så bygger man vidare på den politik där de mest utsatta jagas och fråntas den lilla hjälp som går att få. Socialdemokraterna göder ett system baserat på unken moralism, som bestraffar och skambelägger de mest ekonomiskt utsatta. Men de som borde skämmas är regeringen.
