I fjol påbörjade den förra regeringen en utredning om ändringar i socialtjänstlagen, där det fastslogs att kommuner ska ha det yttersta ansvaret för arbetet med mäns våld mot kvinnor. Fastän lagändringen inte skulle träda i kraft förrän året därpå, beslutade man redan då att fördela pengar till länsstyrelserna, varifrån kommuner och kvinnojourer kunde söka pengar. När ändringen i socialtjänstlagen träder i kraft den 1 juli i år, kommer dock formerna för finansieringen att förändras. Det är nu bara kommunerna som får möjlighet att söka pengar från länsstyrelsen, medan kvinnojourerna i sin tur får söka från kommunen. Lina Ploug som är ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS, är oroad över detta.

Tröghet i kommuner
– Ibland kan det finnas en tröghet i kommunerna eller rentav ett ointresse för de här frågorna, säger Lina Ploug till Flamman. En del kommuner kanske struntar i att söka pengarna helt och hållet. Andra kanske spenderar dem på egen verksamhet istället för att ge stöd till den lokala kvinnojouren.
Lina Ploug menar att det är viktigt att just kvinnojourer fortsätter få ekonomiskt stöd. Kvinnojourerna i Sverige har en 30-årig erfarenhet av att jobba med kvinnor som drabbats av mäns våld och ofta är deras kunskaper mycket större än de kommunanställdas.
ROKS är en feministisk organisation vars uppgift är att tillvarata kvinno- och tjejjourernas intressen i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Riksmötet hölls i Uddevalla och samlade drygt 50 av organisationens medlemsjourer. I Uddevalla finns en lokal jourverksamhet, Kvinnojouren Kaprifolen. Jouren har hand om kvinnor som utsatts för psykisk och fysisk misshandel, genom att erbjuda dem stödsamtal och ibland tillfälligt boende. I dagsläget vet de som driver Kvinnojouren Kaprifolen inte vad som kommer att hända med det ekonomiska anslaget till verksamheten efter juli månad.
– Vi har inte koll på vad kommunen tänkt, säger Madeleine Eriksson som är anställd på jouren, till Flamman. Det är bara att vänta och se.

Etiskt regelverk
En annan fråga som diskuterades på riksmötet var hur man i jourerna kan arbeta för att undvika misstag samt hur man organiserar verksamheten för att våldsutsatta kvinnor över hela Sverige ska få likadant stöd. Liknande diskussioner har förekommit allt sedan dokumentären ”Könskriget” visades med hela den smutskastning av kvinnojoursrörelsen som detta kom att föra med sig. Det som beslutades på riksmötet var att man skulle tillsätta en referensgrupp som får i uppdrag att utreda möjligheten att skapa ett så kallat etiskt regelverk. Ett sådant regelverk ska vara en samlig av de etiska regler som finns i organisationen. Om dessa regler inte uppfylls kan man vända sig till ett råd som utreder vilka åtgärder som behöver vidtas.
ROKS årsmöte hölls en vecka efter att tre jourkvinnor som anklagats för att gömt en mamma och hennes barn utan att kollat upp de uppgifter som mamman lämnat, blivit friade.
– Det är glädjande att man slagit fast att kvinnojourerna inte har skyldighet att undersöka historien bakom det som kvinnorna berättar, säger Lina Ploug. Frivilligorganisationer ska inte ha det ansvaret. Om vi blir klassade som en myndighet kan det skapa oro för de kvinnor som vänder sig till oss.