Flera vita hushållstjänster ersätter inte svarta. Det visar en rapport från Institutet för framtidsstudier.
– Trots att vi kan konstatera att antalet formella företag har ökat, behöver detta inte nödvändigtvis betyda att antalet informella aktörer har minskat i motsvarande omfattning, eller att samverkan mellan formella och informella aktörer upphört, säger Anna Gavanas, socialantropolog och docent vid Institutet för framtidsstudier.
Rapporten baseras på en rikstäckande enkätundersökning och är en uppföljning av tidigare forskning.
En del vill inte välja vitt
För en del är priset oviktigt – det är kunder som vill och har råd att välja vita tjänster. Men det finns en grupp köpare som inte anser sig vilja eller kunna välja vita tjänster, trots subventionerna. Dessa köpare kan också begära en flexibilitet som inte kan innebära trygga villkor på den formella arbetsmarknaden, enligt rapporten.
Enligt Skatteverket har 65 procent av de nya kunderna inte tidigare köpt hushållstjänster vare sig svart eller vitt. Efterfrågan har uppstått av lägre priser, ny marknad och nya ”behov”.
En miljard till tre procent
Under 2010 betalades nästan 1,3 miljarder kronor ut i RUT-avdrag, enligt LO-Tidningen. Endast 3,3 procent av svenskarna utnyttjade RUT-avdraget 2010.
Någon jämförelse med förmögenhet är inte möjlig, då regeringen förbjudit SCB att föra statistik över förmögenhet, skriver tidningen.
Men geografiskt är mönstret detsamma som vid en jämförelse 2007. I topp återfinns kommuner med landets rikaste invånare. Danderyd följs av Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge, enligt O-Tidningens genomgång.