När Anna Kinberg Batra på fredagskvällen höll sitt allra första Almedalstal var förväntningarna inte så höga, för hon har nämligen inte imponerat under sina första månader som partiledare. Hon är allt som oftast robotlik i röstläge och kroppspråk och det har varit mycket snack om politikutveckling och att konkreta förslag kommer i höstbudgeten. Därför kändes talet ändå som ett fall framåt, eftersom de Nya Moderaterna återigen börjat formulera politik. Dock är den inte på något sätt ny. 

Som vanligt är det skattesänkningar som är lösningen på de flesta problemen. Genom att paketera förslaget i namnet ”första jobbet”-avdraget, så får man det att framstå som att man sänker skatten för dem med lägst inkomster. Så är det naturligtvis inte, man sänker skatten för alla. Det är ett pyttelitet jobbskatteavdrag som kommer kosta 9 miljarder kronor och enligt partiets egna texter så kommer det generera ungefär 10 000 nya jobb. Det är skrattretande dyra jobb som ska skapas genom en redan utdömd metod.  

Att sänka skatten för dem med lägst inkomster är inte per automatik en jättedålig idé. De som inte har en ekonomi med marginaler konsumerar för varje krona, medan de som har i överflöd sparar. Det är bara det att detta är inte en skattesänkning bara för dem med lägst inkomster, utan en sänkning för alla. I kronor och ören skulle det innebära 2000 kronor om året för en ensamstående mamma och betydligt mer för någon som tjänar dubbelt så mycket. Alltså, samma gamla vanliga högerpolitik. Är det ökade incitament för dem som tjänar minst så finns en enkel lösning – höj lönerna! 

Talets mest ”levande” del var den där Kinberg Batra berättade om sitt första jobb, på en korvmoj i Sörmland. Kinberg Batra fick lära sig att göra snygga kulglassar, passa tider och möta kioskens kunder. På mitt första jobb städade jag charken på Samuelssons varje fredag. Det lärde mig att döda djur luktar äckligt och att kassörskorna i rökrummet rökte Gula Blend. Det lärde mig också att man kan betala ungdomar ungefär hur lite som helst för att göra ett tungt jobb. 

Anna Kinberg Batra vill göra det lite lättare för ungdomar och nyanlända att jobba för skitlöner (gärna på företag som saknar kollektivavtal) och utföra tunga och slitiga jobb. Hon döljer det väl i något som låter som en berättelse från ett land som har haft en borgerlig och oansvarig regering, en beskrivning av det nya utanförskapet. Något som hennes eget parti varit med och bidragit till. Det är imponerande att bygga politik på sina egna misslyckanden utan att ta på sig skulden för dem. 

Hur de här nya skattesänkningarna ska finansieras är mycket oklart. Fredrik Reinfeldt sa redan 2013 att det inte fanns något budgetutrymme för fler skattesänkningar och att resurserna istället borde läggas på skolan. Den vägen svängde Anna Kinberg Batra av från redan i sitt installationstal i januari. Nu finns det tydligen pengar för att sänka skatterna som inte behövs till att anställa fler lärare i skolan, mer personal i äldreomsorgen och välbehövliga satsningar på landets infrastruktur. I alla fall i Anna Kinberg Batras värld.