Folkpartiet har nyligen tagit ställning för särskilda ungdomslöner. Tidigare har även Centerpartiet kommit med liknande förslag. Folkpartiets förslag riktar sig mot unga under 26 år. Exakt hur låga lönerna skulle vara är inte fastslaget, men det har talats om ”betydande” löneskillnader gentemot äldre anställda.

Fackligt mothugg

Enligt Hasse Backman, folkpartistisk riksdagsledamot, är ingångslönerna idag en tröskel för unga.
– Arbetsgivare är inte beredda att betala vad det kostar för att anställa en ung person utan erfarenhet och referenser, säger han.
Istället ska en ökad lönespridning bidra till att fler unga får jobb.
I Handels avtal ligger de allra lägsta lönerna för ungdomar på ungefär 11 800 kronor, hur mycket ska en sådan lön sänkas?
– Vi sätter inga lönesummor som politiker.
Fast kommer man med ett sådant förslag måste man väl ha en uppfattning om hur mycket lönerna ska sänkas?
– Nej, inte när det gäller summorna, det är upp till arbetsmarknadens parter. Det vi säger är att det är intressant att titta på till exempel IF Metalls ungdomsavtal, det är inte vi som sätter lönerna som politiker.
Förslagen har fått fackligt mothugg. Handels ungdoms­sekreterare, Daniel Carlstedt påpekar att det redan i dag finns löneskillnader som grundar sig i till exempel år i yrket. Han hänvisar till Handels avtal.
– Är man över 18 år och har jobbat i mer än tre år tjänar man betydligt mer än en 16-åring.
Hur ska man komma åt ungdomsarbetslösheten i stället?
– Mer praktikplatser, ta bort aktivitetsförbudet på tre månader för unga arbetslösa och sätt in stödjande insatser direkt. I många fall rör det sig också om unga som behöver hjälp med att fixa gymnasiebetygen.

Danmark har annat system

I debatten har Folkpartiet hänvisat till Danmark och Tyskland där unga ska ha lättare att få jobb.
På tyska IG Metalls pressekretariat blir man förvånad över uppgiften att Tyskland framhävs som ett gott exempel. I  Tyskland är de låga lönerna för framför allt många unga något som ses som ett problem bland facken. Det finns även uppgifter som pekar på att låglönejobben, så kallade minijobs inte har lett till fler ”riktiga” anställningar i Tyskland.
Hos LO i Danmark ställer man sig frågande till jämförelsen.
– Vi har inte någon fast lönegräns mellan unga och äldre. Lönen grundas på arbetsmarknaden, där det avtalas om lägstalön, skriver Søren Gisselmann från danska LO i ett mejl till Flamman.
Däremot stämmer det att Danmark har något lägre ingångslöner. Men Hasse Backman pekar på lärlingslönerna.
– Vi har främst tittat på lärlingssystemet i de länderna.
Men det danska lärlingssystemet riktar sig inte till 24-åringar på sitt första jobb utan är en form av utbildning på gymnasienivå varvat med praktik. De yngsta som påbörjar en lärlingsutbildning i Danmark är 16 år. Søren Gisselmann beskriver utbildningen så här:
– Våra ungdomar börjar på en skola och hittar därefter en lärlingsplats. Sedan ingår de ett kontrakt med lärosätet som fungerar som ett anställningskontrakt. Lönen till lärlingar är också fastslaget i överenskommelserna och är olika från jobb till jobb.

Alla blir förlorare

Enligt Gisselmann är lärlingslönen relativt hög i Danmark, jämfört med liknande lärlingsanställningar i andra länder. Mot slutet av utbildningstiden får lärlingen ungefär hälften av en färdigutbildad persons lön.
– Det finns redan praktik för unga i Sverige, säger Daniel Carlstedt om det danska systemet.
Han tycker också det är viktigt att fundera på vilken effekt det skulle få om alla under 26 år skulle få gå med på en betydligt lägre lön.
– Det skulle innebära att lönerna pressades tillbaka och vi skulle alla förlora på det.