VECKANS TV Kalla fakta påminde oss i början av veckan om en av alla dessa sanningar vi så gärna glömmer. Vi har nog alla en tendens att tro att om inte morgontidningarna skriver om saker så finns det inte. Allt har blivit bättre i och med att vi alla uttryckt vår avsky, köpt extraupplagorna och skrivit några motioner till kommunfullmäktige. Vi vet, innerst inne, att det aldrig är så enkelt. Att det aldrig går så enkelt. Morden på Fadime och Pela var en väckarklocka, men vi somnade snabbt om igen. Vi drog, som så många gånger förut, täcket över huvudet och tänkte att nu är allt bra. Det man inte ser eller hör, det finns inte.
Kalla faktas reportage beskrev en trettonårig flicka som inte bara är på flykt från sina föräldrar, utan också från socialtjänsten som vill tvinga henne att genomgå en gynekologisk undersökning för att bevisa att hon är oskuld. Trots många vackra ord hamnar vuxenvärlden och det fina jämlika Sverige alltför ofta på föräldrarnas sida istället för på flickornas. Vi agerar först och främst, och kanske enbart, utifrån ett kulturellt perspektiv. Inte utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Eller ens ett barnperspektiv. Och i försvaret av kultur offrar vi allt annat vi tror på. Ibland skäms man för att det är så lätt att varken se eller höra. Fastän flickorna står på gatan och skriker åt oss.

På söndagskvällarna har TV3 börjat sända en ny svensk kriminalserie i regi av Kjell Sundvall. Paragraf 9 heter serien som baseras på verkliga fall. Hjältinnan, som förvisso påminner väldigt mycket om Emma åklagare, är just precis en ung och driftig åklagare som löser brott. Premiäravsnittet handlade om mord på tre prostituerade och var tämligen bra politiskt. Floskler om att kvinnorna själva valt och att de får skylla sig själva fick de mindre intelligenta rollfigurerna stå för. Huvudrollsinnehavare är Johanna Sällström (som i Svenska Dagbladet kallas för Tre kronor-stjärnan och det är ju en väldigt märklig kombination av ord) som tyvärr inte är riktigt övertygande som åklagare. Det fungerar tillräckligt bra i alla situationer utanför rättssalen, men när det väl skall läsas lagparagrafer och brottsrubriceringar känns det väldigt långt från trovärdigt. Men serien verkar ändå mycket lovande och det behövs en bra serie på söndagskvällarna. Avsnitten är helt fristående.

Svensk film är ibland lysande och det känns ju trevligt att man, som ZTV nu gör, vill lyfta fram detta. Man utlovar därför svensk film varje fredag. Dessvärre har man valt filmer som Vinterviken och filmer med bland annat Paolo Roberto i huvudrollen. Det är ju tyvärr inte de bästa exem-plen som finns när det gäller svensk film.