Vi känner det varje dag: Irritationen, maktlösheten och förtvivlan över att aldrig få tid till det vi egentligen ska syssla med. Högarna med papper och elektroniska scheman. Registrering av ditt och rapportering av datt. Lärarna har inte tid att undervisa, sjukvårdspersonal har inte tid att ge omsorg och vårda. På socialkontoret ska folk kontrolleras, inte hjälpas.
Systemet heter New Public Management, även om det är länge sedan det var nytt och spännande. Det marknadsfördes av den politiska högern som ett mer effektivt styrningssystem för offentlig sektor. Konkurrensutsättning skulle säkra billigare tjänster. Styckeprisfinansiering skulle medföra att resurserna användes direkt till tjänster i stället för administration. Flera års erfarenhet visar det motsatta.
Facit är ineffektivitet, sämre tjänster, överbyråkratisering, schemavälde och frustrerade anställda. Dessutom är det väldigt dyrt. En försiktig uppskattning visar att New Public Management kostar det norska samhället tolv miljarder kronor om året, eller motsvarande 15.000 helårstjänster. Bara i skolorna försvinner det varje år 1.600 helårstjänster i administration. Lärarna lägger ständigt mer tid på pappersarbete. Reklamjättarna, som universiteten använder för att konkurrera om samma studenter, kostar lika mycket som 600 anställningar inom undervisning och forskning.
Schemahelvetet skapar dessutom ett kontroll- och misstrosamhälle. Det baseras på en grundläggande misstänksamhet till de anställdas yrkesmässiga värderingar och förmåga att se behoven hos den människa de ska hjälpa. Det gör elever, patienter och arbetssökande till kunder som ska shoppa tjänster på en marknad. Så ändras själva förhållandet mellan människor och välfärdsstaten, där tillit ersätts av misstro.
Alternativet är enkelt: God basfinansiering framför styckepris. Låt det offentliga göra arbetet självt, i stället för att reduceras till beställare och kontrollant av privata tjänsteutövare. Och, inte minst, tillit till att lärare och vårdanställda är intresserade av att göra ett bra jobb. Det förtjänar de.
