Kriget i Ukraina fortsätter att göra avtryck på den svenska inrikespolitiken. I söndags avslutade Sverigedemokraterna sin valkonferens i Stockholm. Där kom man bland annat överens om att fortsätta hålla fast vid sitt krav på återvandring för irreguljära migranter. Men partiet öppnade också för att Sverige måste ta emot flyktingar från Ukraina.
Tanken är dock att de inte ska stanna så länge i Sverige att de behöver integreras, menade partisekreteraren Richard Jomshof i en intervju med Sveriges radio.
– Nu har vi en situation där männen stannar och försvarar sitt land, medan kvinnor, barn och gamla behöver hjälp av sina grannländer. Och vi ska finnas där och hjälpa dem – tillfälligt, sade han till Sveriges Radio.
Enligt honom är det en skillnad på de ukrainska flyktingarna och dem som kommer till Europa från andra delar av världen.
– Det är klart att jag hellre hjälper kvinnor, barn och gamla från ett land i vårt närområde än män från andra delar av världen, sade Richard Jomshof.
Denna öppning för tillfälligt flyktingmottagande trodde han inte skulle mötas av några större protester bland partimedlemmarna. Migrationsverket räknar med att uppåt 200 000 ukrainska flyktingar kan komma att söka asyl i Sverige fram till juni.
Sverigedemokraterna öppnade också för en ny linje i Nato-frågan. Partiet har tidigare varit emot ett svenskt medlemskap och velat ha en folkomröstning om saken, men i ljuset av kriget i Ukraina säger man nu att Sverige bör snabbutreda frågan för att kunna agera snabbt ifall säkerhetsläget försämras ytterligare.
Partiledningen kan dock få det svårare att övertyga sina medlemmar och väljare i om det. Nato-motståndet sitter nämligen djupt i partiet.
– Det är klart att vi har en pedagogisk utmaning att få medlemmar och sympatisörer att förstå hur vi resonerar, sade Richard Jomshof till Sveriges Radio.
Men precis som opinionen i allmänhet håller även SD:s väljare på att svänga om Nato. Enligt en undersökning från Novus vill numera en majoritet av SD:s sympatisörer gå med. Om partiet skulle svänga och bli för ett Nato-medlemskap skulle det, i det nuvarande parlamentariska läget, uppstå en majoritet för det i riksdagen. Det skulle ytterligare öka trycket på regeringen att svänga i frågan.