Jimmie Åkesson skriver att muslimer var det största hotet mot Sverige sedan andra världskriget. Några månader senare beställer SD:s partisekreterare Björn Söder en ”negerboll” i riksdagens kafé. Och innan allt detta har Sverigedemokraternas chefsideolog Mattias Karlsson bestämt att Zlatan Ibrahimovic inte är svensk, eftersom ”Han har ett kroppsspråk som jag inte uppfattar som direkt svenskt”.
Hatbrotten mot muslimer har mångdubblats. Rasister kastar stenar genom fönstren på moskéer. Förra året sköt en terrorist människor med invandrarbakgrund i Malmö. I somras massakrerade rasisten och islamofoben Anders Behring Breivik nästan 100 ungdomar på AUF:s sommarläger för att ”befria Norge från islam”. Och nej, jag påstår inte att Malmö-terroristen eller Anders Behring Breivik inte var galna – det måste man vara för att begå deras handlingar. Men även en ensam galning begår inte attentat i ett politiskt vakuum. Samma världsbild som driver människor som Breivik framåt delas och representeras i dag av just Sverigedemokraterna i vår riksdag.
I helgen samlades partiet. 151 rasister klädda i slips och kostym träffades i Göteborg för att lägga upp sin politik. Partiet bestämde att Sveriges befolkning ska delas in i tre grupper. ”Infödda svenska”, ”Assimilerade Svenskar” och ”Icke-assimilerade”. Vi har sett det förr och det började på samma sätt. Med enskilda trakasserier som auktoriserades, formulerades och omsattes i organiserad handling. En stjärna på bröstet. En tatuering på underarmen.
När man väl delat upp människor sker resten obehagligt enkelt. Rättigheter är sköra. De är svåra att vinna men lätta att rycka undan. Det är enkelt att bara plocka bort rätten för ”icke-assimilerade” att gifta sig med ”infödda svenskar”. I Danmark finns redan en lag som gör det mycket svårt för danskar att ingå äktenskap med någon från ett utomeuropeiskt land. Och självklart ska det finnas skolor för endast ”infödda svenskar”. Så gjorde en skola i Norge – där hade de klasser för bara etniska norrmän. Och självklart ska det väl synas på de ”assimilerade” att de bara är just ”assimilerade”? Finland har hunnit med att infört bruna ID-kort för ”utlänningar”.
Det här är ingen domedagsprofetia. Jag tror tvärt om mycket på oss i Sverige. Mina föräldrar flydde hit för 18 år sedan med den tilltron. Det är just samma tilltro som gör mig rasande på Sverigedemokraterna och alla andra rasister. Ni kanske känner till historien om fyllot som letade efter sina borttappade nycklar under en gatlykta. En man passerar, känner medlidande och beslutar sig för att hjälpa till i sökandet. Efter tjugo resultatlösa minuter frågar slutligen mannen fyllot om han är säker på att det var här han tappade nycklarna.
– ”Nej, jag tappade dem i buskarna, men där är det för mörkt för att leta”, svarar den berusade mannen. Sverigedemokraterna försöker lura oss att nyckeln till ett rättvisare och rimligare samhälle finns i rasismens strålkastare. Det gör mig bestört – eftersom där kommer vi aldrig hitta den.
