I lördags antog USA:s senat republikanernas budgetförslag som innehåller skattesänkningar för de rikaste, nedskärningar i välfärden och ökade försvarsanslag. Från demokraterna var svaret mestadels ynkligt.
I USA kretsar allt kring utredningen av regeringens kontakter med Ryssland. I fredags kom den senaste vändningen när den avskedade säkerhetsrådgivaren Michael Flynn erkände att han hade ljugit om sina kontakter i ett förhör med den federala utredningsbyrån FBI. Men i skuggan av den smått hysteriska mediebevakningen av utredningen sker långt viktigare saker.
I lördags röstade senaten igenom republikanernas budgetförslag. Senatorerna fick några timmar på sig att granska en nästan femhundrasidig lunta innan det var dags för röstning. I flera fall hade oläsliga tillägg gjorts med kulspetspenna i marginalen, till synes för att tillfredsställa olika republikanska donatörer. Samtliga demokrater röstade mot men det hjälpte föga. Budgeten antogs med 51 mot 49 röster. Nu återstår bara för republikanerna att jämka samman den med det förslag som antogs av representanthuset tidigare under hösten.
Historiska skattesänkningar
I förslaget ingår skattesänkningar för företag och höginkomsttagare vars like inte skådats sedan Ronald Reagans dagar. Bolagsskatten sänks från 35 till 20 procent, även om den kan komma att gradvis höjas senare. Republikanerna har länge hävdat att även låg- och medelinkomsttagare kommer att gynnas av skattesänkningar. Men enligt förslaget i senaten kommer skattesänkningarna för de flesta grupper i detta skikt bara att gälla fram till år 2025. Efter det kommer majoriteten av vanliga amerikaner att tvingas betala högre skatt än förut. I förslaget i representanthuset kommer även arvsskatten att avskaffas helt för personer som lämnar en förmögenhet på 5,49 miljoner dollar eller mer till sina arvingar. I senatens budget fördubblas den summa förmögna kan lämna åt sina barn utan att bli beskattade.
Båda förslagen kommer att sänka skatten på företag som beskattas individuellt och inte av den generella bolagsskatten. Dessa kommer att kunna göra avdrag på mellan 23 och 25 procent av sin inkomst. I budgeten som representanthuset antog fanns även ett förslag på att slopa den så kallade ”Alternative minimum tax”, en särskild skatt som infördes 1969 för att se till att höginkomsttagare inte kunde undvika att betala sin skattedel del via kryphål i lagen. Den skatten behölls dock till slut med viss modifikation. Senatsförslaget kommer också att avskaffa försäkringsplikten som infördes av Obama i och med sjukförsäkringsreformen Affordable Care Act. Det beräknas leda till att 13 miljoner amerikaner blir oförsäkrade och att försäkringspremierna höjs med tio procent.
I förslagen finns också skrivningar som kan avskaffa förbudet för kyrkor och andra ideella föreningar att bedriva politiska kampanjer, göra doktorandstudenters stipendier beskattningsbara samt ge ofödda foster juridisk status. Totalt innehåller förslaget skattesänkningar för 1,5 biljoner dollar.
Underskott och välfärdsnedskärningar
En direkt konsekvens av en budget med detta innehåll är att USA:s redan stora budgetunderskott kommer att växa sig ännu större. Republikanernas minoritetsledare i senaten Mitch McMconnell och finansminister Steven Mnuchin har dock hävdat att budgeten är ”självförsörjande” eftersom tillväxtökningarna som den kommer att generera kommer att överstiga hålet i skatteintäkter, vilket i sin tur gör att underskottet inte växer utan till och med kan komma att krympa. Men två oberoende myndigheter som har utrett de båda budgetförslagen har kommit fram till att de enorma skattesänkningarna sannolikt kommer att bidra till att USA:s budgetunderskott ökar med mellan en och två biljoner dollar under de kommande tio åren. Och då är även effekterna av eventuella tillväxtökningar inräknade.
Republikanerna som av tradition är besatta av att sänka just underskottet väntas i ett senare skede rikta in sig på det enda sättet att göra detta utan att höja skatterna: genom att skära ned i de offentliga utgifterna. I förslaget som antogs i senaten finns redan nedskärningar av flera hälso- och biståndsprogram på sammanlagt 2 miljarder dollar, såsom President’s Emergency Plan for AIDS Relief (PEPFAR) som bidrar till att bekämpa spridningen av HIV och AIDS i världen. Om det går igenom väntas antalet HIV-smittade globalt öka med 600,000 till 2020.
Republikanerna som av tradition är besatta av att sänka just underskottet väntas i ett senare skede rikta in sig på det enda sättet att göra detta utan att höja skatterna: genom att skära ned i de offentliga utgifterna
De program som kan komma att drabbas hårdast är dock de inhemska välfärdsprogrammen Medicare och Medicaid. I synnerhet Medicare som ger ekonomiskt stöd åt äldre väntas skäras ned med uppåt 25 miljarder dollar under kommande år för att kompensera för den växande statsskulden. Bland annat kan tillgång till cancerbehandling med kemoterapi försvinna.
En av få utgiftsposter som faktiskt ökar i budgetförslaget är inte oväntat militären. President Donald Trump har länge lovat att ”bygga upp” USA:s armé som han menar har drabbats av katastrofala nedskärningar under tidigare regeringar. Enligt en rapport som kom i måndags kan försvarsbudgeten komma att öka med 683 miljarder dollar under kommande årtionde, utöver vad som redan hade planerats av Obamas regering. Trump har sagt att beställningar redan har gjorts av nya krigsskepp och stridsplan.
Svagt motstånd från demokraterna
Motståndet mot de republikanska budgetförslagen från demokraternas etablissemang har hittills rört sig från blygsamt till icke-existerande. Minoritetsledaren i senaten, Chuck Schumer, beklagade framförallt att republikanerna inte ville samarbeta med demokraterna i genomdrivande av skattesänkningarna. Hans kollega i representanthuset, Nancy Pelosi, talade i sin tur om det oansvariga i att öka underskottet och driva upp USA:s statsskuld.
Den hårdaste kritiken kom från vänsterfalangen i partiet och olika oberoende representanter. Den demokratiske representanthusledamoten Keith Ellison sade att budgeten kommer att ”omorganisera samhället” och skapa en ”ärftlig aristokrati för de rika”. Den socialistiske senatorn Bernie Sanders ägnade budgeten en stor del av sina tal i förra veckan på turnén “Protecting Working Families Tour”, en kampanj till försvar för sjukvårdsreformen Obamacare. Sanders kallade bland annat förslaget för ”ett av de stora rånen i USA:s historia eftersom republikanerna plundrar statskassan”.
Republikanerna väntas slå samman förslaget som antogs i senaten med det som godkändes av representanthuset under de kommande veckorna. Målet är att den slutgiltiga budgeten antas före jul.
