Ett nytt regeringsförslag ska förkorta SFI-utbildningen för att få invandrare att lära sig svenska snabbare. Men enligt kritiker kommer det att få motsatt effekt.
”Nu höjer vi kraven i SFI så fler lär sig svenska”, förklarade de arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L), migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), samt SD:s och KD:s utbildningspolitiska talespersoner Patrick Reslow och Mathias Bengtsson på Aftonbladet debatt i lördags.
Det nya lagförslaget är tänkt att strama upp utbildningsprogrammet Svenska för invandrare, bland annat genom att sätta en maxgräns på tre år för hur länge en person får läsa den. Dessutom ska en kunskapsbedömning göras av nya studerande så att de kan börja programmet på rätt nivå.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Enligt regeringen har SFI hittills misslyckats med sitt uppdrag att lära ut svenska till invandrare så att de kan slussas in på arbetsmarknaden. ”Bara hälften av dem som påbörjar en SFI-kurs klarar den och resten lämnar utan godkända betyg eller hoppar av”, hävdar artikelförfattarna. Det faktum att 15 procent av dem som påbörjade programmet 2015 fortfarande var kvar i utbildningen fem år senare tas som intäkt för utbildningens ineffektivitet.
Enligt regeringen kommer de nya, hårdare kraven göra att fler studerande klarar av utbildningen. Men kritiker menar att det är en orealistisk syn.
– Det enda som kommer hända är att de elever som behöver längre tid i utbildningen kommer känna sig stressade, säger Karin Sandwall, som utredde SFI åt den förra regeringen, till Ekot.
Enligt henne måste en tidsbegränsning kompenseras av mer pengar och en satsning på kvaliteten på utbildningen, något som förslaget saknar.
Även Daria Bogdanska (bilden), som arbetar med att organisera arbetskraftsinvandrare fackligt, är kritisk. ”Tidöpartierna kunde knappt komma på ett mer cyniskt förslag. Det är inte bara dumt och kontraproduktivt utan rent av motbjudande”, skriver hon i en kommentar på plattformen X.
För Flamman förklarar hon att förslaget kommer att kraftigt minska antalet invandrare som klarar SFI-utbildningen.
– De flesta måste försörja sig själva under sina SFI-studier eftersom man inte har rätt till studiemedel, vilket gör det svårare att klara av utbildningen.
– De jag känner via mitt fackliga arbete jobbar för mycket för att kunna fullfölja sina studier. Många får hjälp med svenska privat på kvällarna, eftersom de måste jobba, säger hon.
Daria Bogdanska beskriver arbetskraftsinvandrares situation som en ”ond cirkel”, där beroendet av ett lågbetalt arbete omöjliggör studierna i svenska som krävs för att få ett bättre jobb.
– De har ett skitjobb hos en fuskande arbetsgivare som betalar dem för lite, och eftersom de inte kan språket kan de inte få ett bättre jobb. Och eftersom de tjänar så dåligt måste de jobba ännu mer än de hade gjort annars, vilket gör att de har ännu mindre tid för att lära sig svenska bra. Den här reformen kommer bara att förstärka den dynamiken.
Enligt henne är förslaget cyniskt, eftersom regeringen vet att de flesta inte kommer att kunna leva upp till de nya kraven.
– Snittiden är 3,5 år. De har lagt taket precis under det, så att ingen ska klara det. Många kommer att välja bort SFI nu, säger Daria Bogdanska, som tror att förslaget kan vara ett första steg i en process som slutar med att SFI läggs ned.
Enligt förslaget som kommer att skickas på remiss inom kort ska ändringarna träda i kraft den 1 januari 2025.
