I december förra året avslutade Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn av skogsbranschen. Totalt inspekterades 1 254 arbetsplatser, och det slutgiltiga resultatet visade på stora brister. Över 2 700 krav ställdes på närmare 1 200 arbetsplatser och sju av tio arbetsgivare fick krav om att förebygga skador i skogen.
– Det är en speciell miljö att arbeta i skogen. Vare sig man jobbar med skogsvård, maskinell avverkning eller någonting annat så befinner man sig ofta långt ifrån bebyggelse. Skogsarbetarna är verkligen utelämnade åt vädrets makter, säger Magnus Lindberg, som är ansvarig för skogsavtalet på GS, facket för skogs-, trä- och grafisk bransch.
Det mest förekommande kravet som ställdes på arbetsgivarna var att arbeta systematiskt för att förebygga olyckor. Många arbetsgivare måste även se över rutinerna för ensamarbete i skogen och möjligheterna att påkalla hjälp vid olyckor.
Enligt statistik från Arbetsmiljöverket skadas nämligen tusentals skogsarbetare varje år, och mellan åren 2008 och 2013 omkom 16 personer i arbetsolyckor i skogen.
– Arbetsförhållandena har blivit bättre på det sättet att maskinerna och verktygen har utvecklats. Den fysiska pressen är inte lika tuff, men däremot har den psykiska pressen blivit ännu värre. Konkurrensen är hårdare i dag och därför försöker företagen få ut så mycket som möjligt ur varje timme och ur varje anställd, säger Birger Lahti, som är skogsarbetare sedan 30 år tillbaka, ledamot i förbundsstyrelsen för GS och dessutom riksdagskandidat för Vänsterpartiet.

Tidsbrist och ekonomisk press

Anledningen till att konkurrensen har blivit hårdare kan delvis bero på att skogsbranschen har entreprenöriserats.
Statistik från forskningsinstitutet Skogsforsk visar att 90 procent av dagens skogsarbete utförs av cirka 1 500 entreprenadföretag, medan anställda hos de stora skogsbolagen endast står för drygt tio procent.
Detta är en utveckling som har pågått sedan 1980-talet och som i sin tur har lett till att dagens skogsarbete innebär ökad ensamhet, längre arbetsresor, ökad prestationspress, mer tid i maskinerna och mindre omväxling.
– Man kan inte säga att skogarna fylls av egenföretagare med F-skattesedel, men många av entreprenadföretagen är små, kanske fyra anställda på två skogsmaskiner, och självklart medför entreprenörssystemet ökade risker. Skogsbolagen vill ju köpa tjänster så billigt som möjligt och då kan det vara lockande för entreprenadföretagen att slarva med sådant som kostar pengar. Den ekonomiska pressen ökar skaderisken per definition, säger Magnus Lindberg.
Vid Arbetsmiljöverkets tillsyn uppgav även många arbetsgivare att ekonomisk press och tidsbrist var de största hindren för att kunna arbeta förebyggande mot olyckor.
– Visst har det blivit en ansvarsförskjutning. Om ett företag i Sverige lejer ut jobbet till ett entreprenadföretag så läggs huvudansvaret där, även om facket anser att det borde ligga hos det första ledet, säger Birger Lahti.

Bättre krav vid upphandling

Detta var troligtvis vad som hände när den enorma branden utbröt i Västmanland för tre veckor sedan. Det mesta tyder på att den startade när en av Stora Enso Skogs entreprenörer utförde markberedning, men trots det avsäger sig skogsjätten allt ansvar.
”Anledningen är att möjligheten att göra en bedömning finns ute hos entreprenören. De är bäst lämpade”, har företagets vd, Martin Holmgren, sagt till Svenska Dagbladet.
– Jag förstår att han säger så. Det är samma resonemang när entreprenörer visar sig behandla sina anställda illa – allt ansvar läggs hos dem. Det köper inte vi. Stora bolag måste ta ett stort ansvar och sker upphandlingar ska de ställa krav på ordentliga kontrollsystem så att olyckor inte kan uppstå. Det görs inte i dag, säger Magnus Lindberg.
Även Arbetsmiljöverket konstaterar att många risker skulle kunna förebyggas genom att de stora skogsbolagen ställer krav på säkerhet redan i upphandlingarna med de mindre entreprenörerna.
Det är också viktigt att utländska skogsföretag, som tar allt större marknadsandelar, får mer information om vilka regler och villkor som gäller på den svenska arbetsmarknaden.
– Det är svårt för oss att kontrollera om utländska företag följer svenska kollektivavtal med svenska löner. Det skapar en konkurrenssituation där lönerna pressas ned vilket är negativt för hela branschen, säger Birger Lahti.
Vilka åtgärder skulle du vilja se?
– Riv upp Lex Laval och inför ett socialt protokoll – det är två verktyg för att tydligt säga vad som gäller i Sverige.