Under det spanska inbördeskriget och under Francisco Francos regim mördades hundratusentals politiska motståndare. 33 år efter diktatorns död har en brottsutredning påbörjats.

Det är den spanske domaren Baltasar Garzón som har inlett brottsutredningen. Garzón blev för tio år sedan världsberömd när han försökte få den tidigare chilenske diktatorn Augusto Pinochet utlämnad till Spanien för att åtala honom för människorättsbrott.
Enligt Garzón finns bevis på att Franco och hans anhängare ville ”systematiskt utrota” sina politiska motståndare. Domaren har därför begärt en lista över de personer som innehade viktiga uppdrag inom Francos falangistparti under åren 1936-1952. Det pågår dessutom arbete med att upprätta ett register över den fascistiska diktaturens dödsoffer mellan 1936 och 1975. Diktatorn undertecknade sin sista dödsdom så sent som några veckor innan han avled år 1975. I det påbörjade registret på diktaturens mordoffer finns redan omkring 150.000 bekräftade namn på kommunister, socialister, anarkister och republikaner som mördades av fascisterna.

Oppositionella folkpartiet (PP), arvtagare efter Francos parti Falange, betecknade Garzóns utredning som ett ”allvarligt misstag”. Även den spanska riksåklagaren funderar på att överklaga Garzóns brottsutredning och åberopar en amnestilag från 1977 som skulle omöjliggöra utredningen.
Enligt Garzón var det dock inbördeskrigets fascistiska segerherrar som ”tvingat sin rätt på de besegrade”, för att förhindra att deras brott mot mänskligheten skulle utredas. Men sådana brott kan enligt honom inte preskriberas.