Språkregeln på de två kommunala fritidsgårdarna i stadsdelen i Malmö började användas i november förra året. Uppmaningen löd att officiellt språk är svenska och ingick i ett regelverk för trivsel på fritidsgården Tegelhuset.
Tidigare har ansvariga för fritidsverksamheten sagt att man agerat mot ungdomar som inte använder svenska vid bråk. Men ord står mot ord då tidigare personal vittnar om att mer godtyckliga ingripanden gjorts.
– Min chef påstår att det här med avstängningar inte har hänt och att det bara har gällt i samband med bråk, säger Aracena till Flamman och berättar vidare att ungdomar som använder utländska språk, även utan att bråk förekommit, först blir avstängda i en kvart och sedan en halvtimme. Om problemet fortsätter sker samtal med föräldrar.

Nabi Salemi är chef för fritidsgårdarna i Rosengård. Han förklarar språkreglerna på Malmö stads hemsida.
– Att vi enbart talar svenska på fritidsgården ska inte ses som svart eller vitt. Även de barn som är nya i landet och inte talar svenska är naturligtvis välkomna. Regeln ska ses som en riktlinje för att fritidsgården ska vara en trygg plats för alla, säger han i ett uttalande.
När Sveriges radio talade med Thomas Bull, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, sågades förklaringen.
– Det är en del av yttrandefriheten, att få tala med i varje fall sina kamrater på en offentlig plats utan att det ska vara förbjudet, sa Bull och hänvisade bland annat till Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Men Salemi uppger att han varit i kontakt med Malmö stads jurister för att försäkra sig om att reglerna följer lagen.

”Svenskanpassat”
Olika åsikter rörande språkreglerna har resulterat i problem för Tegelhusets fritidsgård.
– Det var mycket bråk ett tag. Jag sa åt ungdomarna att de ska vara stolta över sitt ursprung och att de inte ska bli behandlade såhär. Då blev det en kaotisk stämning. Bland annat gick alla ungar omkring och sjöng på sina språk, säger Paula Aracena till Flamman.

Vari ligger problemet med användandet av utländska språk?
– Problemet är att man utgår ifrån svenska normer. Fritidset är svenskanpassat, menar Aracena och berättar om att ingen i personalen brytt sig om att uppmärksamma muslimernas heliga fastemånad ramadan som avslutas med festen bayram, trots att en stor del av fritidsgårdens besökare är muslimer. Trots att ungdomar var uppklädda brydde sig ingen om att fråga om festen eller ge gratulationer.
– De blev inte sedda. Hela december var det dock en massa julpyssel och vid påsk är det likadant med förberedelser. Det är en assimileringsstrategi, det är hjärntvätt. Gör man något svenskt så säger man ”du är duktig”, menar Aracena.

Inget hopp om jobb
Aracena är den enda person med anknytning till Tegelhuset som svarat på frågor om språkregeln när Flamman ringt till berörda personer. På fritidsgården vill ingen intervjuas. Enligt Paula har priset för engagemanget varit högt. Det tidigare arbetet har hon inte kunnat behålla.
– Jag fick inga fler timmar, säger hon.

Berodde det på att du hade invändningar mot språkreglerna?
– Ja, jag tror det. Jag tror inte att jag får något jobb hos Malmö stad med sådant längre, det är surt. Samtidigt är det ju ingenting jag kan bevisa, avslutar Aracena.