Inrikes 05 november, 2020

Staten och kapitalet levererar vaccin

<p class="p1">I jakten på coronavaccin bekostas både forskning och produktion med skattepengar, medan läkemedels-bolagen tar vinsten och förhandlar bort sitt ansvar för eventuella biverkningar. Så vad händer om det inte går som planerat?</p>

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström – som ska se till att landets skattepengar omvandlas till så många, effektiva och snabba coronavaccin som möjligt – inleder sin intervju i Sveriges Radios ”Vetenskapsradion” med att berätta om sin karriärhistoria.

– Det är jätteintressant. Jag förhandlar med gamla kollegor, eftersom jag kommer från läke-medelsbranschen. Men vi diskuterar också med småföretag och akademiker, och vissa av dem vet inte hur de ska svara när vi frågar ”vad behöver ni? Vilken typ av investeringar skulle ni behöva ha?” Det är så tidigt i utvecklingen att de inte börjat fundera på hur man ska göra kliniska prövningar eller tillverka vaccinet.

Bergström var vd för branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen mellan 2002 och 2011, och därefter vd för lobbyorganisationen European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations. När radioreportern frågar hur han balanserar sina gamla lojaliteter mot det nya statliga uppdraget säger Bergström att det inte är några problem.

– När vi börjar våra förhandlingar så brukar EU-kommissionens chefsförhandlare introducera mig som att ”Richard är vårt hemliga vapen. Han känner till er. He knows you”. Det går bra, jag tror att min erfarenhet har kommit väl till pass för att förstå varför företagen vill ha olika priser och varför de resonerar som de gör med betalningar, ersättning, ansvarsfrågor och så vidare.

Astra Zeneca tillverkar vanligtvis inte vaccin, men när de statliga stöden började rulla inledde de utvecklingen av ett skydd mot covid-19 tillsammans med Oxford University. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Astra Zeneca tillverkar vanligtvis inte vaccin, men när de statliga stöden började rulla inledde de utvecklingen av ett skydd mot covid-19 tillsammans med Oxford University. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Ett av de vanligaste argumenten för läkemedelsbranschens patentsystem är den ekonomiska risken. För att företag ska stå för den risk det innebär att investera i forskning och testning av nya läkemedel krävs, enligt detta synsätt, att de kan få ensamrätt på sina upptäckter för att på så vis göra vinst och tjäna in det riskerade kapitalet.

Men i den globala jakten på coronavaccin har den dynamiken vänts upp och ned. I hopp om att få fram ett vaccin så snabbt som möjligt, och mot löfte om tidig leverans om allt går vägen, går stater in med skattepengar och betalar läkemedelsbolagens forskning, kliniska tester och produktion. Patenten och vinsten tillfaller bolagen precis som vanligt, även om vissa läkemedelsföretag har lovat att vänta med vinsten tills pandemins akuta fas är över.

Under pandemins första månader, innan denna nya investeringsdynamik hade etablerats, var branschens jättar skeptiska till att utveckla vaccin. I början av mars konstaterade Thomas Breuer, marknadschef på vaccinavdelningen hos världsledande Glaxosmithkline, att företaget ”beslutat att inte deltaga i utvecklingen av ett nytt vaccin” mot covid-19. Brittisk-svenska Astra Zeneca låg lågt, liksom amerikanska Merck.

Några månader senare, när den amerikanska regeringen presenterat investeringsprogrammet ”Warp speed” värt tio miljarder dollar, var alla tre med på tåget. Regeringsprojektets ledare Mancef Sloui kom direkt från ett styrelseuppdrag i medicintechbolaget Moderna, som i juni fick 483 miljarder dollar i statligt stöd från projektet. Bland dem som fick ännu större stöd fanns Astra Zeneca, Pfizer, Novavax och Sanofi/Glaxosmithkline. Nu ville alla stora läkemedelsbolag vara med.

Efter att ”Warp speed”-projektet sparkade igång processen hoppade fler länder på. I början av sommaren hade Storbritannien, Brasilien och tre multinationella vaccinallianser ingått förhandsavtal med Astra Zeneca. I augusti gjorde EU:s gemensamma vaccinupphandlingsprojekt – där Sverige ingår – samma sak.

EU har också ingått avtal med Johnson & Johnson och Sanofi/Glaxosmithkline, men Astra Zenecas vaccinkandidat har tagit täten. Företagets presschef Christina Malmberg Hägerstrand säger i en intervju med Svenska Dagbladet att de har fullt upp med att fortsätta skriva avtal.

– Det har varit ett extremt tempo när det gäller antalet signerade avtal med olika nationer, forskningslaboratorium och vaccin-organisationer de senaste månaderna. EU, Storbritannien, USA, Brasilien och Japan är bara några exempel.

Med hjälp av förhandspengarna har Astra Zeneca redan börjat massproducera de omkring tre miljarder doserna, trots att vaccinet ännu inte godkänts. Preparatet genomgår just nu Fas 3-tester där det prövas på tusentals människor och jämförs med placebo. I september stoppades testerna efter att en försöksperson drabbats av neurologiska problem, men återupptogs efter att den brittiska tillsynsmyndigheten MHRA gett sitt godkännande. I oktober berättade brasilianska myndigheter att en 28-årig försöksperson i Astra Zenecas testprogram avlidit. Enligt affärs-sajten Bloomberg befann sig personen i den kontrollgrupp som inte fått något aktivt vaccin.

Gemensamt för vaccintillverkarna är att de velat förhandla bort sitt ansvar för eventuella biverkningar, för att undvika att bli stämda. I juli rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Astra Zeneca lyckats med den saken i de flesta avtal. Ruud Dobber, en av cheferna i bolagets högsta ledning, säger till Reuters att coronapandemin är en ”unik situation” där företaget ”helt enkelt inte kan bära ansvaret om vaccinet visar biverkningar om fyra år”. Han fortsätter:

– Vi ber om skadeersättning i våra kontrakt, och de flesta länder har accepterat att bära det ansvaret på sina egna axlar eftersom ett vaccin ligger i deras nationella intresse.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström säger till Flamman att någon ansvarsfrihet inte finns i de kontrakt som EU-kommissionen slutit med Astra Zeneca och andra läkemedelsbolag. Däremot säger han att normen i de flesta sådana avtal är att stater tar ett delansvar för att ekonomiskt ersätta personer som drabbas av allvarliga biverkningar, i utbyte mot att läkemedelsbolagen bevisar att de inte gör någon vinst på de avtalade vaccindoserna.

– De pengar som EU skjuter in ”up front” från sin vaccinfond syftar till att bland annat bygga fabriker, erbjuda produktionskapacitet och köpa in injektionsflaskor, innan vi vet om vaccinen fungerar. Så hela upplägget är någon form av privat-offentlig samverkan, och bygger på att vi tar de finansiella riskerna gemensamt. Och den principen flyter med in i perioden efter att vaccinen hamnat på marknaden, säger Richard Bergström.

Astra Zenecas vd Pascal Soriot tillsammans med Jan-Olof Jacke, som när bilden togs var vd för Astra Zenecas svenska avdelning men i dag är vd för Svenskt Näringsliv. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Astra Zenecas vd Pascal Soriot tillsammans med Jan-Olof Jacke, som när bilden togs var vd för Astra Zenecas svenska avdelning men i dag är vd för Svenskt Näringsliv. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Men i Sverige aktiveras inte de delarna av avtalen, eftersom läkemedelsbranschen här i stället har samlat sig i ett gemensamt försäkringsbolag kallat Läkemedelsförsäkringen. Alla företag som är delägare i Läkemedelsförsäkringen – däribland Astra Zeneca, Pfizer och Glaxosmithkline – finansierar försäkringen i utbyte mot att den täcker alla deras produkter. En person som drabbas av en biverkning kan då anmäla skadan till Läkemedelsförsäkringen och hoppas på ersättning. På så vis behöver den drabbade personen inte bevisa i domstol att skadan beror på läkemedlet.

Läkemedelsförsäkringen täcker bara produkter som är färdiga och finns på marknaden, och därför är det inte formellt bestämt om den kommer täcka några coronavaccin. Men eftersom försäkringen bygger på att läkemedelsföretagens alla olika produkter täcks så tyder allt på att vaccinen kommer täckas.

Frågan är snarare hur Läkemedelsförsäkringen ska finansiera sina utbetalningar om det uppstår allvarliga biverkningar hos en större grupp, som vid narkolepsifallen efter svininfluensavaccineringen 2009. Läkemedelsförsäkringen har, liksom alla andra försäkringsbolag, själva en försäkring med ett så kallat återförsäkringsbolag, som går in och täcker kostnaderna om de måste betala ut mer än 20 miljoner kronor vid en samlad händelse. De internationella återförsäkringsbolagen är dock skeptiska till att täcka skador kopplade till covid-19.

Samtidigt måste svenska försäkringsbolag enligt lagen ha någon form av garanti som gör att de kan betala ut stora summor om så krävs. Därför förhandlar Läkemedelsförsäkringen just nu med regeringen för att få till en sådan garanti baserad på skattepengar. Robert Ström, vd för Läkemedelsförsäkringen, säger till Flamman att han tror att de ”kommer lösa det på ett bra sätt”.

– Det ska finnas en bra försäkring när vi börjar vaccinera, och får vi ingen återförsäkring så måste vi få någon annan lösning.

Så målet är att ni i så fall ska få ett slags återförsäkring av svenska staten?

– Det är inte färdigförhandlat, så jag kan inte uttrycka mig exakt om vad det ska vara. Men om inte återförsäkringsbolagen är med så förutsätter jag att vi tillsammans med staten ska garantera att det finns en försäkring.

I fallet med de narkolepsidrabbade hade Läkemedelsförsäkringen en vanlig återförsäkrare, men eftersom återförsäkraren bara täckte kostnader upp till 150 miljoner kronor bestämde dåvarande regering att biverkningsersättningar efter den summan skulle betalas av staten, genom myndigheten Kammarkollegiet.

Professor Matti Sällberg, som ansvarar för KI:s corona­vaccin, säger att de snabba tillstånds­processerna inte innebär att myndigheterna slarvar. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT.

Professor Matti Sällberg, som ansvarar för KI:s corona­vaccin, säger att de snabba tillstånds­processerna inte innebär att myndigheterna slarvar. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT.

Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker och ansvarig för Karolinska Institutets (KI) coronavaccin, säger till Flamman att risken för biverkningar inte blir större när medicinska myndigheter runt om i världen skyndar på sina tillstånds-processer.

– Det innebär bara att vaccinärenden prioriteras och får snabbare handläggning, rent administrativt. Analyserna blir likadana, ett läkemedelsverk skulle aldrig godkänna något bara för att det ska gå fort. Mig veterligen är det ingen skillnad rent säkerhetsmässigt.

Medan de privata läkemedelsbolagen fokuserar på det specifika viruset sars-cov-2 är KI:s vaccin tänkt att ge skydd också mot framtida coronavirus.

– Vi traskar på mycket långsammare och hoppas på en bredare och mer långvarig immunitet som kompletterar de smalare vaccinen. Men vi får se hur det går.

Läkemedels­branschen


Före pandemin beräknade hälso­dataföretaget IQVIA att den globala läke­medelsbranschen väntades omsätta 1,5  biljoner dollar år 2023. Av dem står vaccinmarknaden för 35 miljarder dollar, enligt investment­bolaget AB Bernstein. Samma investment­bolag säger också att fyra stora företag står för 85 procent av vaccin­marknaden: Glaxosmithkline, Sanofi, Merck och Pfizer.
Brittisk-svenska Astra Zeneca tillverkar vanligt­vis inte vaccin, men utvecklar nu i sam­arbete med Oxford University ett vaccin baserat på så kallade adenovirusvektorer. Det är ett försvagat för­kylnings­virus som får kroppen att på egen hand tillverka virus­proteiner och sedan antikroppar mot detta.
Astra Zeneca gjorde under andra kvartalet 2020 en vinst på 961 miljoner dollar, efter att vaccinet hamnat i framkant och börjat förbeställas av regeringar världen över. Det kan jämföras med vinsten på 141 miljoner dollar för mot­svarande period 2019.

Kultur 13 september, 2025

Från sportstugor till boutiquehotell

Snart är en natts sömn i Carl Larssons säng inte omöjligt – åtminstone för den som är villig att betala. Foto: Trons/TT.

Folkhemmets enkla lantställe är inte bara alltmer avlägset för de allra flesta. Nu bjuder fiffiga entreprenörer ut dem dygnsvis med kock och märkesdesign.

”Man får inte gå in med badkläder i huset, farmor ville ha det så”, skrev Tara Moshizi om svenskars försök att bevara gamla generationers vanor i sina sommarstugor. ”Hur ska jag hantera kulturkrocken på min mans släktgård?”, undrar en ”entreprenör” i en insändare i DN, som beskriver sin familj som ”livsnjutare”. Hon vill rensa bort i förråden, han vill bara ta det lugnt – precis som på farfars och farmors tid.

Precis som Moshizi skriver är allt heligt i den svenska sommarstugan. Tapeten i vår egen sitter kvar sedan 70-talet med gröna blommor. De fysiska tillskotten kan räknas på en hand: en ny soffa, två tavlor och ännu en pinnstol. Allt annat har bevarats intakt, och ibland tycker jag mig se mormor och gå runt i sina vita kilklackar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 13 september, 2025

Ekonomipristagarna är för kära i sina teorier

Ekonomipristagarna Daron Acemoglu, James A. Robinson och Simon Johnson har samlat det bästa i en ny bok som nu finns på svenska. Foto: Patrik Lundin.

Institutioner sägs förklara varför vissa samhällen blomstrar och andra faller. Men Nobelpristagarna måste till slut medge att fackföreningar är centrala för framgång. Lovisa Broström har läst ”Varför är inte hela världen rik?”

När ekonomen Daron Acemoglu tog emot nobelpriset i ekonomi 2024 sade han i sitt tacktal att ”Framtiden avgörs inte av tekniken i sig, utan av vilka institutioner vi väljer att bygga”. Den meningen belyser den motvikt som Acemoglu, James A. Robinson och Simon Johnson vill utgöra mot den samtida teknikoptimismen. Teknisk utveckling och AI kommer inte nödvändigtvis att göra livet bättre, risken är stor att det blir tvärtom. I stället menar herrarna att det är institutionerna som kommer att avgöra om vi går mot en ljusare framtid eller inte.

Men vad är då en institution? Detta har det skrivits massor om men först nu kommer en bok på svenska med utdrag ur de mest pregnanta delarna av förra årets nobelpristagares böcker i samlingsboken Varför är inte hela världen rik?, utgiven av Volante tillsammans med Handelsbankens mediesatsning EFN. Författarna är rätt vaga på denna punkt men vi rör oss runt regler som skyddar egendomsrättigheter, uppmuntrar till brett samhällsdeltagande, ger incitament för talang och kreativitet, samt upprätthåller rättsstatsprincipen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 12 september, 2025

Avbokades från ABF – anklagas för Hamasstöd

ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Foto: Janerik Henriksson.

Organisationen Rättvisa för alla stoppas med kort varsel från att hålla evenemang i ABF:s lokaler, efter inlägg som ifrågasätter klassningen av Hamas som terrororganisation. Föreningen själva menar att ett högerdrev ligger bakom avbokningen – och beskriver beslutet som rasistiskt.

Föreningen Rättvisa för alla hade bokat en lokal i ABF-huset i Stockholm inför sin valårs-avspark den 13 september. Men under torsdagen meddelade de att evenemanget avbokats.

”Rasisterna försöker tysta oss. Etablissemanget försöker stoppa oss. Men vi växer bara starkare”, skriver organisationen på Instagram.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 12 september, 2025

Sanningen om mordet på Charlie Kirk

Den högerradikala debattören Charlie Kirk sörjs i Orem, Utah. Foto: Lindsey Wasson/AP.

Den amerikanska ytterhögern fantiserar om att mata migranter till krokodiler. I Sverige jämförs människor med lupiner som ska läggas i svarta sopsäckar. Våldsretoriken känner inga nationsgränser – och allt politiskt våld måste fördömas lika hårt.

”Det borde vara offentligt. Det borde gå snabbt. Det borde sändas på tv”, sade Charlie Kirk i februari 2024 om att återinföra offentliga avrättningar. ”Man skulle kunna sälja det, finansiera staten. Det skulle kunna vara typ: ’presenteras av Coca-Cola’. Och nej, jag skojar inte. Förresten, jag skulle lätt titta in för att få se någon pedofil få huvudet avhugget.”

Mordet på Charlie Kirk är en tragedi. Ingen ska dödas eller hotas för sina politiska åsikter. Men mordet är också en konsekvens av en upphettad retorik som finns på flera håll, men inte minst i den amerikanska ytterhögern.

Donald Trump har gjort den till sitt signum. Så här kommenterade han mordet: ”Det finns en hel del radikala vänsterdårar där ute, och vi måste bara slå skiten ur dem.” Samma man som under Black Lives Matter-protesterna framför Vita Huset efter mordet på George Floyd 2020 sade: ”Kan man inte bara skjuta dem? Bara skjuta dem i benen eller något?”

Sådana våldsfantasier återkommer ständigt i hans rörelse. Bloggaren Laura Loomer har sagt att Trump borde få ”demokrater avrättade för förräderi”, och att illegala invandrare borde ”matas till krokodilerna”. Joe Walsh, en av Charlie Kirks mentorer från Teparty-rörelsen, har sagt: ”Den 8 november röstar jag på Trump. Den 9 november, om Trump förlorar, plockar jag fram musköten. Är du med?”

Curtis Yarvin, husfilosofen i Silicon Valleys nya reaktionära höger, fantiserar öppet om att politiska motståndare ska ”skummas ihjäl” som ”kalkoner med fågelinfluensa” eller förvandlas till biodiesel.

Detta är inte anonyma nätkommentarer, utan centrala röster i den amerikanska högern. Som bara för några år sedan stormade en regeringsbyggnad med halvautomatiska vapen, för att sedan bli benådade av presidenten.

Och i Sverige?

Mordet är också en konsekvens av en upphettad retorik som finns på flera håll, men inte minst i den amerikanska ytterhögern.

Här skriver vice statsminister Ebba Busch om en ”fasansfull reaktion” från delar av den svenska vänstern, som ”gläds över en meningsmotståndares död”, utan att ange en enda källa. När min kollega Jacob Lundberg hör av sig till hennes presschef Mia Widell svarar hon: ”Hon refererar till det som nu syns i olika sociala och andra medier. Se gärna kommentarsfältet på exempelvis AB på Facebook, men även Expressen och DN.” Det ser ut som mina källhänvisningar i gymnasiet.

I så fall kan jag lika gärna citera Busch egna följare, efter att hon anklagade Palestinarörelsen för att ta hit ”Mellanösterns sätt att lösa konflikter”: ”Vilka fakking djur”, ”Ta en stor kontainer och packa dom i skicka ner dom till Gaza 👍👍💪💪” och ”BLY BLY BLY”.

Men det behövs inte, för vice statsministern har själv nära till våldsam retorik. Efter påskkravallerna 2022 sade hon: ”Varför har vi inte 100 skadade islamister, 100 skadade kriminella, 100 skadade upprorsmakare […] varför sköts det inte skarpt?”

Hon är inte ensam. Även Fokus-skribenten Anna Nachman fantiserar om en våldsvänster där ”piercade humanister skrattar rått och gottar sig åt hans död”, även det utan källhänvisning. Detta bara veckor efter att hon skrivit om ”invasiva arter” som förpestar det svenska samhället, och liknar människor vid lupiner som bör slängas ”i svarta sopsäckar som brännbart avfall”.

Och Svenska Dagbladets Peter Wennblad, som precis kallade hela Palestinarörelsen ”livsfarlig”, försvarade för bara ett par år sedan den sverigedemokratiska presschefen Linus Bylunds uppmaning till ”journalistrugby, att man knuffar journalister”. ”Fler politiker borde vara lite mer respektlösa mot journalister”, skrev Wennblad, vilket orsakade krismöte då hans kollegor inte uppskattade att han uppmanade till våld mot dem.

Den här retoriken är inte slumpmässiga nätutbrott. Avhumaniserande kommentarer som man hittar från anonyma vänsterkonton, uttrycks på högerkanten rakt ut av ministrar, ledarskribenter och riksdagsledamöter. Inte minst hos Sverigedemokraterna, som bokstavligen drivit en trollfabrik för att sprida hat mot politiska motståndare, och vars företrädare ständigt visar sig ha samröre med nazistiska våldsgrupper. En SD-politiker i Nynäshamn har rentav skrivit att hon ville skjuta skallen av en känd kvinnlig författare.

Läs mer

Och partiet meddelar att man inte ens tänker vidta några åtgärder mot Jessica Stegrud, som precis blivit avslöjad med att förfölja och hänga ut två tonåringar tillsammans med högerextrema aktivisten Nick Alinia.

Självklart förekommer hotfulla beteenden även till vänster. Förföljelsen av Carl-Oskar Bohlin i kvällsmörkret, och flygbladsutdelningen i Maria Malmer Stenergards trappuppgång är två exempel på hotfulla beteenden som tydligt måste fördömas.

För som mordet på Charlie Kirk visar går det inte att ha dubbla måttstockar. Den som försvarar den egna sidans politiska våld försvarar allt politiskt våld. Är Ebba Busch redo att erkänna det?

Diskutera på forumet (0 svar)
Dikt/Kultur 12 september, 2025

Svensk kulturkanon – ytterligare ett utkast

Det tidiga universums ljusstarkaste galax, CR7. Här föddes den första generationen av stjärnor. Foto: ESA/TT.

Pruttesmällan

Rymden

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 12 september, 2025

Lämnar målburen för journalistiken

Svante Hildemar (i blått) slutar med fotbollen för att studera till journalist. Foto: Johan Nilsson/TT.

30-åriga målvakten Svante Hildeman är Superettans mest uttalade socialist. Nu lämnar han Landskrona Bois efter fyra år för att lägga fotbollen helt på hyllan. Nu hoppas han få mer tid över till journalistik.

Jag måste så klart ställa sportfrågan: Hur känns det?

– Det känns bra! Det har varit många olika känslor de senaste veckorna, och jag har väl inte riktigt landat i någon enhetlig känsla än. Först var det vemodigt och melankoliskt, men också väldigt vackert. Nu, när jag börjar komma in i lunken och vardagen som student igen, är jag taggad på livet som civil!

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Krönika 12 september, 2025

Lorentz Tovatt: Jag börjar hoppas att Lars Beckman har rätt

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och klimat- och miljöminister och Romina Pourmokhtari (L) under budgetsamtalen på Harpsund, den 28 augusti. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Kommer du ihåg när man var barn och fick plötsliga overklighetskänslor? Från ingenstans kom känslan av att allt är riggat. Att dina föräldrar, lärare och katten i smyg deltog i en gigantisk komplott. Och att de en dag skulle kliva fram och säga: ”Överraskning! Vi har bara spelat teater för din skull.”

Jag trodde att den känslan hörde barndomen till. Men i dag, som vuxen, har den återvänt. Jag går runt och väntar på att någon ska lägga handen på min axel och säga: ”Oroa dig inte, det var bara ett skämt”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 11 september, 2025

Anklagar svensk vänster för mordhyllningar – refererar till Facebook

Sveriges vice statsminister Ebba Busch. Foto: Lars Schröder / TT.

Ebba Busch ser en ”fasansfull reaktion” från delar av den svenska vänstern efter mordet på Charlie Kirk. Bedömningen baserar hon på sociala medier – och hänvisar till Aftonbladets kommentarsfält på Facebook.

I går mördades den amerikanska högerprofilen Charlie Kirk med ett skott i halsen vid ett öppet evenemang i Utah. Ännu har ingen gripits för dådet.

Nu riktar Sveriges vice statsminister Ebba Busch hårda anklagelser mot den svenska vänstern – som hon menar hyllar mordet.

”Än så länge finns ingen gärningsperson gripen och kvarhållen och vi vet ännu inte ett bekräftat motiv. Vad som dock kan bekräftas är den fasansfulla reaktion vi nu ser från amerikansk och delvis svensk vänster. Människor firar”, skriver hon på X, och frågar sig:

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 11 september, 2025

Det är knappast Palestinarörelsen som hotar demokratin

Demonstration arrangerad av Septemberupproret och Tillsammans mot rasism vid Mynttorget på tisdagen. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

När M, SD och KD:s politiker tillsammans med de borgerliga ledarsidorna påstår att Palestinarörelsen utgör ett hot mot våra folkvalda, är det inget annat än ett desperat försök att flytta fokus från verkligheten. Det är en välkänd politisk manöver: måla ut en fredlig folkrörelse som hotfull för att slippa tala om det verkliga hotet – att svenska politiker ger sitt tysta och aktiva stöd till ett folkmord.

Låt oss vara tydliga: Palestinarörelsen i Sverige är ingen sekt, ingen svans, ingen ”mobb”. Och framför allt – inget hot. Tvärtom. Det är en bred, levande folkrörelse, demokratisk till sin kärna, där tusentals människor – unga och gamla, troende och sekulära, judar, muslimer, kristna och ateister – förenas i kravet på rättvisa för det palestinska folket. Att stämpla denna rörelse som ”antisemitisk” eller ”våldsam” är inte bara falskt. Det är fegt.

Jag har själv deltagit i över 80 demonstrationer de senaste två åren. Alla har varit fredliga. Visst händer det att någon, förtvivlad över sorgen efter de mördade i Gaza, ropar slagord i en ton som skaver i svenska öron, vana vid konsensuspolerat språk. Men helheten? Fredlig. Livskraftig. Demokratisk. En folkrörelse som förkroppsligar det som makthavare påstår sig värna – men i praktiken motarbetar.

Man kan inte både vilja ha väljarnas mandat och samtidigt slippa deras protester.

När Carl-Oskar Bohlin hörde rop som ”shame on you” var det inte en ”hotfull mobb”. Det var väljare som uttryckte sitt missnöje. Är det obehagligt? Ja. Men demokrati är inte en bekvämlighetszon för makten. Demokrati är folkets röst, ibland högljudd, ibland obekväm. Att kalla detta för ett hot är att demonisera alla som någon gång vågat stå upp mot makten.

Och ja – självklart ska politiker kunna gå i fred. Ingen önskar att Bohlin eller någon annan ska känna sig personligen hotad. Men man kan inte både vilja ha väljarnas mandat och samtidigt slippa deras protester. Den som kliver in i maktens rum måste också stå ut med folkets rop. Att skrika ”shame on you” till en minister som blundar för folkmordet i Gaza, den etniska rensningen på Västbanken, och samtidigt sitter i en regering som fortsätter vapenhandeln med Israel – det är inget hot. Det är ett rop av förtvivlan. Ett välförtjänt omdöme.

Läs mer

Det verkliga hotet mot demokratin kommer inte från Palestinarörelsens rop. Det kommer från dem som försöker brunsmeta, kriminalisera och misstänkliggöra en hel folkrörelse. Det kommer från makten själv, som hellre slår ner på solidaritet och civilkurage än ifrågasätter sitt eget ansvar för medlöperiet.

Så låt oss se klart: det är inte Palestinarörelsen som är farlig. De farliga sitter i regeringen, skriver på exporttillstånd för vapen till Israel, hejar på Israels krigsmaskin – som Ebba Busch gjorde – och smutskastar dem som protesterar. Det är där hotet mot demokratin finns.

Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 11 september, 2025

Avanza ger dig fyrverkerier – men huset vinner alltid

Skillnaden mellan nätkasinon och aktiesparande blir allt suddigare. Foto: Karin Wesslén/TT.

Med applådemojier och pushnotiser har aktieapparna gjort småsparandet till ett dopaminforsande mobilspel. Förlorarna är våra unga.

”Nästa lön kommer jag hit or miss”, skriver en användare. ”Hela lönen på en trade. Vinner jag, fortsätter resan. Förlorar jag stänger jag mitt Avanza.” Jublet i tråden är högt. ”Du hör hemma här! Lets fucking go”, kommenterar någon. Andra är mer återhållsamma: ”Låter som om du ska spara i fonder och hålla dig ifrån att nyttja marknaden som ett kasino 😂”.

Jag bläddrar runt på kanalen ”ISKbets”, småspararnas eget gladiatorforum på Reddit. Här samlas användarna för att posta dagens förluster och vinster – på allt mellan några hundringar till flera miljoner – och be om råd på bets, ett ord som påminner mer om kasinospel än investeringar.

Ungdomsbarometern visar att unga känner mer ekonomisk oro än tidigare kullar, samtidigt som idealismen får ge vika för pengar och stabilitet.

En användare har lagt upp Avanzas belöningsskärm för ”10K”, 10 000 sparade kronor, med applådemoji och texten: ”Den här milstolpen har 71 procent av alla avanzianer uppnått.” Gratulationerna strömmar in, och någon kommenterar: ”Minns när jag var yngre och många gick in med 500 kronor bara för att känna sig som DiCaprio i Wolf of Wall Street när man gick plus 30 kronor.”

Detta småsparande har varit argumentet när högern sålde in ISK-systemet i Sverige – och nog är många användare amatörinvesterare som riskerar allt de äger. Medan de stora pengarna håvas in av höginkomsttagare.

Vänstertidningen Jacobins sommarnummer pryddes av ett kasinobord med texten ”Huset vinner alltid”, men även finanstidningarna har börjat se mönstret. Den brittiska finanstidningen The Economist – knappast någon maoistisk kampbulletin – skriver om hur gränsen mellan spelbolag och banker luckras upp (28/8). Tidningen påminner om att ekonomer liknat börsen vid ett kasino åtminstone sedan John Maynard Keynes, men konstaterar att parallellen nu håller på att bli bokstavlig.

Amerikanska domstolar och myndigheter har öppnat för så kallade ”eventkontrakt”, där man kan satsa på allt från presidentval till idrottsresultat. Stora investeringsplattformar som Kalshi, Interactive Brokers och Robinhood erbjuder redan nu kontrakt på valutfall, sportstatistik och till och med Emmy-galan, vilket kallas ”förutsägelsemarknader”, prediction markets. Spelbolagen Fan Duel och Edge Markets har rentav gått ihop med banker för att ta fram konton och betalkort som är specialgjorda för sportspelare.

Läs mer

Gränsen mellan traditionella banker, nätmäklare och bettingjättar luckras alltså upp allt mer. I Sverige har appar som Avanza och Nordnet ”spelifierat” sparandet med jämförelser med andra användare, pushnotiser och animerade fyrverkerier. Allt för att ge samma dopaminkickar som Candy Crush eller enarmade banditer.

Systemet gör inte bara vanliga människors privatekonomier mer osäkra. Det skapar också en ny människa, som inte litar på samhället utan endast på sig själv. Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2025 visar att unga känner mer ekonomisk oro än tidigare kullar, samtidigt som idealismen får ge vika för pengar och stabilitet. På fem år hade intresset för aktiesparande gått upp från 36 till 49 procent, samtidigt som var tredje ungdom uppger att de inte har råd med fritidsaktiviteter. Att man vinner val på ekonomiska frågor har alltså aldrig varit tydligare.

Vem vill egentligen ha en sådan utveckling? Svaret finns än en gång på Reddit. ”Sanningen är att huset alltid vinner”, skriver en användare. ”Den verkliga vinnaren är Kasino Avanza.”

Citaten är lätt redigerade.

Diskutera på forumet (0 svar)