Det är i samband med presentationen av Olof Palmecentrets nya säkerhetsrapport som Flamman träffar Stefan Löfven. Den före detta statsministern och S-ledaren är numera ordförande för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och ledare för en högnivåpanel inom FN som bland annat rör global fred. Löfven har varit en av de främsta rådgivarna under framtagandet av Palmecentrets rapport. I den står, bland mycket annat, att det nuvarande kriget i Ukraina är ett ”epicentrum av konfrontation mellan Ryssland och USA/Nato”. Den amerikanskledda militäralliansen kopplas också ihop med det ”militärindustriella komplexet”.
Efter rapportpresentationen säger Löfven till Flamman att Socialdemokraterna inte borde ha bråttom med sitt Natobeslut.
– Jag har sagt hela tiden att vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge, där en stormakt beter sig på det sättet, det gjorde de redan 2014, men fullskaligt nu. Då måste man tänka igenom det. Om man slipper ha bråttom är det det bästa. Men sedan sitter inte jag på all information som den regering som sitter nu gör. Så huvudsaken är att vi gör en analys och gör den brett politiskt som man gör, så får vi se vad som kommer ur det här, säger Löfven.
Kommentaren kommer samtidigt som regeringen meddelar att den i stället tidigarelägger sin Natoanalys med två veckor. Statsminister Magdalena Andersson har tidigare sagt att hon ”inte ser någon anledning att skjuta på beslutet”.
Löfven fick hård medial kritik efter sina uttalanden om Nato på en åländsk fredskonferens för knappt tre veckor sedan. Där sade han att Nato inte är någon fredslösning och att han ”inte blivit överbevisad om att vi plötsligt skulle få en säkrare situation om vi lägger Natogränsen alldeles intill Ryssland i hela Europa” – det vill säga om Finland går med i Nato. Expressens politiska kommentator Viktor Barth-Kron kallade Löfven en ”elefant i Anderssons porslinsbutik” och konstaterade att europeiska diplomater lär lyssna på Löfven för att förstå vad som sker i Sverige och S.
Finns det några konflikter mellan den roll du har nu och den du hade tidigare?
– Konflikt, hur menar du?
I din nuvarande roll ska du verka för mindre konfrontation, men en Natoanslutning kan innebära ökad konfrontation.
– Jag har sagt hela tiden att jag hade ansvar under en tid när vi beslutade om ökade militärutgifter med 80 procent. Det är utifrån en verklighet vi lever i nu, med Ryssland och det som händer runtom, något annat hade varit konstigt. Men jag har vid varje tillfälle sagt: vad gör vi i den andra änden för att hitta sätt att minska spänningar och minska konfliktrisken? Det är det långsiktigt mest hållbara vi kan göra för medborgarna. Det är därför vi, när det gäller Ryssland, bland annat har jobbat med den så kallade tvåspårspolitiken. Att å ena sidan vara väldigt tydlig med vad vi anser om annekteringen av Krim och våldet, och å andra sidan se om det finns det några samarbetsområden, teman, där vi kan fortsätta utveckla en dialog. [Studentutbytesprogrammet] People to people har vi jobbat med hela tiden till exempel, för att inte bryta dialogen, säger Löfven och fortsätter:
– Så jag tycker att man som ansvarig för ett land inte kan säga ”det pågår en massa runtom oss, men vi bryr oss inte så mycket, det går nog bra det här”, det går inte. Men vi måste samtidigt tänka längre fram: hur vänder vi det här? Tillit, förtroende.
Tycker du att S borde ändra position och öppna för ett medlemskap i Nato eller inte?
– Poängen är att man ska göra analysen först. Nytt läge, gör analysen, titta på för- och nackdelar och det läge vi faktiskt är i. Sedan kommer man besvara det.