Det är godtagbart att hålla misstänkta terrorister fängslade på obestämd tid – baserat på hemliga bevis. Det har en brittisk immigrationsdomstol konstaterat. Amnesty rasar.
I slutet av oktober beslöt Storbritanniens särskilda appellationsdomstol för immigrationsfrågor, SIAC, att tio gripna utlänningar, varav åtta suttit anhållna i mer än 20 månader, ska kvarstå i häkte.
Därmed bekräftar SIAC vad den ansvarige brittiske inrikesministern hävdat om de tio – att de är “misstänkta internationella terrorister och risker för den nationella säkerheten”. Enligt SIAC betyder Storbritanniens terroristlagstiftning att kraven på bevis är lägre än om det vore ett vanligt brottmål. Dessutom godtar SIAC att bevisen är hemliga.
I USA:s så kallade krig mot terrorismen ingår ett ökat samarbete mellan olika länders säkerhetstjänster.
Bland annat har CIA flyttat fångar till länder med hårdare förhörsmetoder, särskilt Egypten och Pakistan tros ha använts.
Ett exempel är flygbasen Bagram i Afghanistan, som av USA används på samma sätt som Guantánamobasen.
Det finns uppgifter om att fångarna på Bagram behandlas än värre.
Enligt Amnesty tyder mycket på att en del av de hemliga bevisen mot de tio dömda har tillkommit från andra fångar på Bagram, genom tortyr. Om uppgiften stämmer, är det ett brott mot det internationella förbudet mot tortyr – en av de mest centrala delarna av internationell människorätt. Amnesty kallar domen en ”perversion av rättvisan”.
Den brittiska terroristlagstiftningen, Terrorism Act 2000, har använts vid över 400 tillfällen. Ett femtiotal människor har åtalats, varav fem blivit dömda. Den mer långtgående Anti-Terrorism Crime and Security Act 2001 (ATCSA), har väckt mycket breda protester för de stora befogenheter polisen ges. 16 personer sitter för tillfället anhållna enligt ATCSA.
För att kunna tillämpa ATCSA har den brittiska regeringen avsagt sig Storbritanniens förpliktelser enligt bland annat artikel 5:1 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Terroristlagen tillämpas mot invandrare som inte anses kunna utlämnas på grund av situationen i hemländerna.
Men den har också använts mot fredsaktivister i samband med en aktion vid en vapenmässa i september. Fallet väckte dock mycket kritik och polisen backade.
