PORTO ALEGRE Två avgörande saker har den gångna veckan slagit hårt mot det regerande arbetarpartiet, PT. Brasiliens riksbank höjde för tredje gången i rad styrräntan, vilket gladde finanskretsarna och försvagade investeringarna.
Sedan fick chefen för den statliga utvecklingsbanken, BNDES, Carlos Lessa, sparken för att ha fört en annan budgetpolitik än den som hela tiden förespråkats av presidenten under hans valkampanj.
I söndags avled Celsio Furtado, den mest välrennomerade av alla brasilianska ekonomer de senaste decennierna. Hans död har symbolisk betydelse för fler än änkan. Även för Lula var 84-åringen inspiratör till det vänsternationalistiska programmet. Det program Furtados lärljunge Lessa försökte omsätta i praktiken i Utvecklingsbanken, BNDES. Då han uppenbarligen fruktade protester framträdde inte Lula vid Furtados begravning. Istället för att medfinansiera lukrativa privatiseringar av statliga företag har banken åter börjat ägna sig åt sitt ursprungliga uppdrag: att skaffa överkomliga krediter åt företagen. Multinationella koncerner måste gå i borgen för sina dotterbolag.
Den kantige och i talet bufflige Lessa har länge haft som favoritsyssla att vara finansjonglör och tillhörde dem som profiterade mest under 1990-talets nyliberala holmgång. Den av Lula avsatta styrelsen för riksbanken betecknar han som en mardröm.
– Regeringen är tillbakapressad. Det är en seger för den absoluta föråldrade finansortodoxin.
Det säger arbetarpartiets representant Chico Alencar.
Lula görs¸ inte bara av partivänstern, till medansvarig även för bakslagen i kommunalvalen i början av november då PT förlorade sina starka fästen São Paulo och Porto Alegre. Borgmästaren i São Paolo, Marty Suplicy, pekar på ”köpkraftsförlusten” hos de fattiga och en stor del av medelklassen.
– Om vi inte städar upp i lekstugan förlorar vi valet 2006, varnar nyss återvalde partikollegan Fernando Pimintel från Belo Horizonte.
Raul Pont från Porto Alegre kritiserar Lulas allianspolitik där stora delar av de borgerliga partierna skall komma att ingå i regeringslägret. I den kommande regeringsombildningen skall till exempel för första gången en företrädare för det högerpopulistiska Progressiva partiet få en ministerpost.
Den undfallande metoden att skapa parlamentariker med ansvar för fördelning av budgetmedel är ”skandalös” och liknar nepotism, gormar PT-vänstern i Porto Alegre.
På arbetarpartiets ledningsmöte på onsdagen röstade 22 av 56 närvarande för en resolution som säger att ett ”levande” parti ska skapas och ”inte ett statsparti som blott är ett passivt verktyg för den härskande makten och som söker skydd i förvaltningsapparaten.”
Även när det gäller socialpolitiken är det stormvarning. Anti-hungerpogrammet ”Fome Zero” som många sett fram emot och månat om drunknar i byråkratiska krumsprång och det ansvariga ministeriet håller på att renoveras och byggas om. Gamla färdkamrater till Lula som befrielseteologen Frei Betto har begärt avsked från regeringen. För att nå målet i jordreformen, att få den självförsörjande, finns det inga medel kvar. 115 000 jordlösa familjer skulle placeras ut av Lula före årsskiftet. Än så länge omfattas inte ens hälften.
Hos de sociala rörelserna växer ”kritiken och skepsisen mot hela regeringen” säger João Pedro Stedile från de jordlösas rörelse, MST, diplomatiskt.
– Staten klarar inte av att uppnå målen med de fattiga, säger han och ägnar en tanke åt bildningsväsendet.
Hans kollega, João Paulo Rodrigues, trycker på nedifrån och han påminner regeringen om dess löften och sätter siktet mot 2005 och ”tolv röda månader.”