På söndag går spanjorerna till valurnorna för fjärde gången på fyra år. Sedan vänsterpartiet Podemos intrång i den politiska politiken i valet 2015 har ingen stabil majoritet kunnat bildas i landet. Sedan dess har dessutom en rad andra kriser, inte minst den katalanska, bidragit till att ytterligare polarisera landskapet. I valet i april i år fick socialdemokratiska PSOE, som hade kommit till makten efter att Mariano Rajoys högerregering förlorat en misstroendeförklaring sommaren 2018, återigen möjlighet att bilda en minoritetsregering. Men efter att ha misslyckats med att övertyga Podemos om att stödja deras budgetförslag tvingades premiärminister Pedro Sanchez att utlysa ännu ett nyval.
I de förvisso opålitliga opinionsmätningarna inför söndagens val ser både PSOE och Podemos ut att backa. I stället väntas högerpartiet PP under ledning av den nye partiledaren Pablo Casado gå starkt framåt. Vid sidan av dem ser även högerextrema Vox ut att nästan fördubbla sin representation. Det ökande stödet för den spanska högern är till stor del en reaktion på den katalanska krisen, som för två veckor sedan blossade upp igen när en rad hårda fängelsedomar delades ut till ledarna för den katalanska självständighetsrörelsen. För Podemos har det ständiga fokuset på Katalonien gjort att de stadigt har backat i opinionen och på söndag riskerar de att tappa ytterligare mandat. Dock ser inte heller detta val ut att leda till en mer lätthanterlig parlamentarisk situation.
