Bara några månader efter revolutionens seger den 1 januari 1959 flög Fidel Castro till Washington där han lade blommor på graven för Abraham Lincoln och Thomas Jefferson. Den kubanske revolutionsledaren sammanträffade även med dåvarande vicepresidenten Richard Nixon. Nio månader senare gav dåvarande president Dwight Eisenhower order om att inleda den hemliga militära träningen av landsflyktiga kubanska militärer. Samtidigt förbjöd Vita huset all export och import till och från Kuba. I januari 1961 bröt USA de diplomatiska förbindelserna.

OAS:s roll

USA kulminerade sina fientligheter mot Kuba i invasionen i Grisbukten. Femtonhundra militärt tränade och utrustade exilkubaner anlände till Kuba den 16 april 1961. Amerikanska flygplan hade dagen innan bombat flygplatser och andra strategiska platser på Kuba. Målet var att upprätta ett militärt brohuvud i Grisbukten på Kuba och hålla detta under minst 72 timmar. Planen gick ut på att där utropa en ny kubansk regering som via USA:s kontroll av de Amerikanska staternas organisation ,OAS, skulle få stöd som den legitima regeringen.
Den 19 april 1961 var invasionens nederlag dock ett faktum och blockaden av Kuba inleddes.
Först den 17 december 2014 förklarade en allvarlig Barack Obama att denna politik hade misslyckats. Och nu i veckan var Kuba på toppmötet i Panama tillbaka i den organisation som landet hade uteslutits ifrån den 31 januari 1962. USA och Kuba kommer nu att återupprätta de diplomatiska förbindelserna mellan de båda staterna vilket ses som en stor seger i Havanna.

USA:s terroristlista

Det var en något slokörad Obama som talade i Panama. Efter sitt tal framträdde han och Kubas Raùl Castro på en presskonferens som avslutades med att de bägge skakade hand. Därefter flög Obama tillbaka till Washington medan Raùl Castro deltog i ”Folkens Möte” i Panama City.
– Vi har uttryckt vår vilja till en respektfull dialog av en civiliserad samexistens mellan bägge stater trots våra djupa skillnader, sa Raùl Castro i sitt tal inför de 34 statscheferna.
Den kubanska statschefen välkomnade Obamas beslut om att stryka Kuba från listan över länder som finansierar och stöder terrorismen, ”en lista som upprättades av president Ronald Reagan”.
– Skulle vi vara ett terroristland? Vi har varit omringade och angripna i all oändlighet och det återstod bara ett alternativ; ge upp eller slåss. Ni vet vad vi, med stöd av vårt folk, valde.

Blockaden kvar

Obama har inget ansvar för den utrikespolitik som tio tidigare USA-presidenter har fört mot Kuba, underströk Raùl Castro. Samtidigt vädjade han till mötet i Panama att ge Obama allt stöd för att häva blockadlagarna mot Kuba som bara USA:s kongress kan göra.
Obama hade ingen lätt uppgift i Panama. Hans dekret som förklarar Venezuela som ett hot mot USA:s säkerhets- och utrikespolitik, har utlöst en massiv kritik och fördömande från i stort sett hela Latinamerika och Karibien. På Panama-mötet gick en efter en av statscheferna upp och fördömde i varierande grad USA:s beslut. Ingen uttalade sitt stöd för dekretet. Venezuelas president Nicolas Maduro förklarade att hittills har elva miljoner vuxna venezuelaner skrivit under kravet på att Obama måste häva det.
– USA:s tillämpning av de mänskliga rättigheterna har inte alltid varit konsekvent. Jag är mycket medveten om att det finns mörka kapitel i vår historia där vi inte har träffat de principer och ideal genom vilka vårt land grundades, sa Obama ursäktande.
Det var ett svar på den ecuadorianska presidenten Rafael Correa som i sitt tal anklagade USA för att peka ut och straffa andra länder för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter medan USA öppet kränker den Interamerikanska domstolens principer.
– Våra folk kommer aldrig mer acceptera varken förmyndarskap, inblandningar eller interventioner. Tiden har kommit för Latinamerikas andra och definitiva oberoende, sade den ecuadorianska presidenten.