Opinion 21 maj, 2014

Till försvar av alliansfriheten

Riksdagskandidaterna måste redovisa sin inställning till en svensk anslutning till Nato. Det skriver Nordiska fredssamtal i ett upprop som enhälligt antogs när samtalen avslutades på söndagen. Här är hela uppropet.

2014 är ett märkesår för freden. Det är 100 år sedan första världskrigets utbrott – det dittills största kriget, som kom att kasta sin skugga över det kommande seklet. Sverige kunde i år ha firat 200 år av fred – om vårt land inte dragits in i USA:s och Natos angreppskrig i Afghanistan och Libyen.
Det är också valår i Sverige. Alla politiker på valbar plats bör vara skyldiga att deklarera sin inställning till dagens och morgondagens krig – och följaktligen också till militäralliansen Nato och Sveriges traditionella alliansfrihet.
Sverige har under de senaste decennierna dragits allt djupare in i samverkan med Nato, som domineras av USA och som, i enlighet med supermaktens doktrin, hävdar rätten till första bruk av kärnvapen.

Nato är den drivande kraften bakom globalt krig. Nato står för militärbaser runt om i världen, Nato står för kärnvapen, robotsystem och militärutgifter, Nato står för uppluckring av folkrätten och åsidosättande av FN.
Svensk trupp har sedan 2002 ingått i den Nato-ledda International Security Assistance Force, Isaf, i Afghanistan. I praktiken har Sverige därigenom, för första gången i modern historia, dragits in i ett krig – ett krig där mänskliga rättigheter dagligen kränks och där civila dödas i dagliga bombningar.
Sverige skickade 2011 på Natos begäran ett Jas-Gripen-förband med 130 man för att delta i bombningen av Libyen. Natos flygbombningar var ett brott mot FN-resolution 1973 och mot FN-stadgan och orsakade en humanitär katastrof med fortgående allvarliga följder i hela regionen.
Nato har de senaste decennierna på ett oroväckande sätt flyttat fram sina militära styrkor i Europa och är allt mer sammanflätat med det europeiska så kallade säkerhets- och försvarssystemet och genomför numera återkommande militärövningar i Sverige.

Till exempel har Natos insatsstyrka Nato Response Force med 1 000 soldater och 60 stridsflygplan övat bombfällning i norra Sverige. Flera av dessa övningar utförs på North European Aerospace Testrange (Neat), som är det största övningsområdet i detta slag i Europa.
USA, Tyskland och andra länder övar fredsframtvingande åtgärder (=krig) med Sverige som värd och på svenskt territorium! Sverige deltar i aggressiva krigsövningar, vilkas strategiska mål i vår del av världen i slutänden är krig mot vårt grannland Ryssland.
Sveriges samarbete med Nato har gått extremt långt utan debatt. Bakom folkets rygg har det pågått en smyg­anslutning till Nato. Med få undantag har våra förtroendevalda och medier låtit smyg­anslutningen fortskrida utan nämnvärt motstånd eller försök till belysning. Det är inte bara en fråga om vårt lands säkerhetspolitik, det är också i högsta grad en fråga om demokrati.
I stället för militärmakt och väpnade allianser bör Sverige i enlighet med FN-stadgan verka för fredlig konfliktlösning och dialog.
Sverige ska hålla fast vid alliansfriheten och försvara folkrätten! Kräv att svenska politiker säger nej till Nato!