Bolivianerna kommer den 18 juli att folkomrösta om landets kommande gasfyndigheter, inte de som är i händerna på de transnationella bolagen. Landets LO, bönder och delar av vänstern rasar mot ”förräderiet” från både president Carlos Mesa och Evo Morales, ordföranden för Mas, det största vänsterpartiet i Bolivia.
Som du frågar får du svar, lyder det klassiska ordspråket. Det mottot tycks landets interrimspresident Carlos Mesa ha tillämpat när han i ett tv-sänt tal förra veckan presenterade de fem frågorna om landets gas- och oljetillgångar.
I dessa berörs överhuvudtaget inte de 78 kontrakt som bland annat spanska Repsol slöt under bordet med den förra regeringen och president Sanchez de Lozada. Vad bolivianerna får ta ställning är de nya fyndigheter som det statliga energibolaget YPFB kan komma att exploatera.
Dessa frågor har dock av Mesa och Evo Morales framställts som ett dråpslag mot den förhatliga lagen No.1689 av den i oktober 2003 störtade presidenten Gonzalo Sánchez de Lozada.
Men i grunden berörs inte ägandekontrollen över jättefyndigheterna och reserver av gas, 54 triljoner kubikmeter, och olja som Bolivia förfogar över under markytan, värderade till 100 miljarder dollar. Allt där ovan, alltså när gasen och oljan sprutar ut ovanför jordskorpan, tillhör de transnationella energibolagen de kommande 40 åren, för så är kontrakten utformade.
Det är detta som fått bolivianerna rasande och redan sedan den 2 maj har gruvarbetare och bönder marscherat mot La Paz för att sätta tryck bakom kraven på en nationalisering av landets energitillgångar. Det var ju därför folket reste sig i september-oktober förra året och där dåvarande vicepresidenten Carlos Mesa tillsattes som interrimspresident med en helt ny regering. Denna skulle utarbeta ett förslag till nationalisering av energitillgångarna men har nu i stället presenterat ett förslag på fem frågor i en folkomröstning som inte förändrar något i grunden, oavsett om bolivianerna svarar ja eller nej till frågorna.
I en opinionsundersökning som radiokedjan Radio Erbol (se faktaruta nedan) gjorde strax innan Mesas offentliggörande av folkomröstningen, säger 81 procent av bolivianerna att de är för en nationalisering av gas och olja.
– Mesa frågar inte vad befolkningen ville utan vad han själv har föreslagit, säger Roberto de la Cruz, ledaren för COB:s regionala avdelning i staden El Alto, som utgjorde centrum för striderna mellan folket och de väpnade styrkorna förra året.
Jaime Solares, ordförande för COB, är inte nådig och utlyste omedelbart ett breddat möte med den nationella ledningen för COB som sammanträdde i lördags för att analysera situationen och fatta beslut om stridsåtgärder mot Carlos Mesa.
– Vi litar inte på en lögnaktig president som framställde sig som en representant för de transnationella bolagen. Och eftersom han bryter mot den politiska grundlagen måste han avgå, sa Solares.
Den hårdföre ordföranden för den största bondeorganisationen i Bolivia och även ordförande för indian- och vänsterpartiet MIP, Felipe Quispe, menar i ett uttalande till nyhetsbyrån Bolpress att Mesas fem frågor i folkomröstningen utgör en fälla med målet att legalisera de transnationella bolagens verksamhet i landet som kommer att mötas av ett växande motstånd.
– Det enda vi kommer att förlora i den här kampen för gasen är våra kedjor.
Lärarfackets ordförande i La Pazregionen, Wilma Plata, är på samma linje.
– Arbetarna kämpar med samma fanor som under upproret i oktober, för en nationalisering av gasen och ett slut på den kapitalistiska exploateringen och nyliberalismen.
För vänsterpartiets ledare Evo Morales är folkomröstningen ett delikat dilemma. MAS och Morales var motståndare mot att störta den förre presidenten ”Goni” när protesterna och vägblockaderna inleddes i början av september förra året. MAS kom in i kampen först när det återstod två veckor av Goni på presidentposten och blev då bokstavligen omkullsprungna av folkmassornas resning.
Morales befann sig också till största delen i utlandet under det stora upproret i Bolivia och förlorade mycket politisk prestige för att så fatalt ha missbedömt den politiska situationen.
Nu riskerar MAS gå samma väg igen, på grund av sin taktiska allians med Carlos Mesa. Denne var i alla år medlem i det korrumperade MNR-partiet som valde honom till vicepresident under Goni i augusti 2002.
Morales sa i en första kommentar till folkomröstningen att detta var ett historiskt steg mot en nationalisering av gas och olja vilket omedelbart avvisades av Mesas ansvarige i energifrågan.
Jaime Solares, ordförande för COB:
– Innan den partiella privatiseringen av energitillgångarna tillförde det statliga företaget YPFB statskassan 470 miljoner dollar (drygt fyra miljarder svenska kronor). Nu betalar de transnationella företagen 130-140 miljoner dollar. Staten förlorar pengar och därför finns det inga pengar till utbildning och hälsovård. Därför kan COB inte förbli tyst utan vänder sig till folket med en uppmaning att kämpa för en nationalisering av energitillgångarna.
RADIO ERBOL
Radio Erbol ingår i ett nätverk av 72 radiostationer som tillhör katolska kyrkan. Erbol spelade en nästan central roll i att sprida vad som verkligheten hände inne i Bolivia under de dramatiska dagarna i oktober, 2003. Erfarenheterna från Bolivia visar att alternativa medier kan spela en avgörande roll i en skärpt politisk situation genom att informera befolkningen när maktens propagandaapparat tar total kontroll över massmedia.
Erbol knöts i oktober 2003 ihop med argentinska alternativa radiomedier som i sin tur sände ”On-line” via Internet. Alla med ljudkort i datorn kunde höra de dramatiska vittnesmålen när stridsvagnarna trängde in i arbetarområdena i El Alto och mördade urskiljningslöst. Omedelbart anklagades regimen av den internationella opinionen för brotten mot de mänskliga rättigheterna innan stridsvagnarna och armétrupperna hade återvänt till sina kaserner. I den nu genomförda opinionsundersökningen i Erbols 72 radiostationer tillfrågades över 16 000 personer i sju län vad de ansåg om en nationalisering av gas och olja. Resultatet var inte överraskande och till och med i län som Santa Cruz och Tajira, där den ekonomiska och politiska eliten kontrollerar nästan allt, svarade över 80 procent av de tillfrågade att de är för en nationalisering.
